Min huskamrat Peter har en bror, Sean, som har ett rum i huset som han bor i ibland när han arbetar i Sydney. Hans fru och två styvbarn bor på landet.
För ett par veckor sedan kom Thomas, 11, hit på besök. Eftersom Peter, Sean och jag jobbar helt olika tider hände det ofta att Thomas och jag var själva hemma. Jag blev som en barnvakt och kompis för honom när han var själv och uttråkad.
Nu har han precis åkt hem med sin mamma, men systern, 15-åriga Thanee, har kommit hit istället. Så nu gör hon och jag utflykter in till stan om dagarna och tittar på filmer om nätterna.
I måndags firade Australien och Nya Zeeland Anzac Day, en helgdag då man hyllar ländernas veteraner. Då blev det bbq här hemma, med hela familjen O’hara (som för övrigt är från Irland ursprungligen) plus en del annat folk. Det var dessutom Thanees födelsedag. Kul kväll!
På jobbet flyter dagarna på som vanligt. 500+ sängar betyder mycket folk som passerar receptionen varje dag. Trots att jag har haft problem med några av managerna (att vi är tre receotionister och fem mananagers säger en hel del om hur illa stället styrs) trivs jag bra. Vi har ofta kul på jobbet. Jag märker dock att jag tar arbetet mer seriöst än de flesta och att jag är på fel typ av arbetsplats. De som tar det lika seriöst som jag har en helt annan härskarstil eller vad man ska kalla det än vad jag tycker är rätt sätt att styra på. Hade det inte varit för den begränsade tiden hade jag nog bytt arbetsplats.
Jag har mer eller mindre bestämt mig för att lämna landet för gott i juli. Nu i maj ska jag till Alice Springs i tre dagar med bil ute i bushen. I mitten av juli hoppas jag på en Nya Zeeland-resa med Ella, den italienska tjejen som jag besökt Island och Kina tillsammans med, men det beror helt på om hon får semesterdagar till det eller inte. Vi får se hur det blir. Vi fungerar oftast väldigt bra tillsammans på resande fot så jag hoppas att det blir av!
I juli ser jag fram emot en lugn födelsedag tillsammans med farmor och morfar, följt av släktträff i augusti. Efter det kanske ett par veckor i Kungsbacka innan nästa äventyr.
Vad blir nästa äventyr? Tre idéer som det just nu lutar mot: en säsong på kryssningsfartyg (lätt att få jobb med min bakgrund, men inte en långsiktig karriär), en flytt tillbaka till London där jag vet att jobb väntar trots att staden inte lockar alls, eller att stanna i Sverige. Jag har för första gången på flera år känt ett Sverige-sug, men jag är rädd att jag efter ett halvår skulle få reslust igen eller att jag skulle känna att jag inte vill fastna i ett och samma jobb. Sverige känns mer permanent än övriga alternativ.
Hur som helst så fortsätter jag att njuta av Sydney, som jag gillar mer och mer varje dag, men lever med inställningen att Australien är tidsbegränsat.
