[Skrev detta precis efter vinsten, men hade först internert till att publicera det nu.]

SVERIGE! 😀

Vilken eurovision-fest det blev! Det började med att jag bokade bord på en restaurang som jag visste tänkte visa svt. Vi blev nio pers plus ett gäng till en bit från vårat bord – de hade bokat eget, av en slump på samma ställe. De mest seriösa i gänget var jag själv, Katarina och Lena. De två hade Sverigetröjor på sig. Jag hade en blå skjorta och jeans med gul slips, gula strumpor, gul hoodie och gula glasögon.

Loreen.

Jag har gjort många topplistor och ändrat om lite hela tiden, mest för att det inte fanns någon självklar vinnare i år. Jag hade länge Italien och Tyskland i topp, men efter att ha sett dem i showsammanget slutade jag med att satsa på Sverige och Ryssland. Restaurangen hade nämligen en tävling – fem lira per land du gissade på, vinnarna delar på potten. Sammanlagt var vi 33 som vann och vi fick 25 lira var.

På restaurangen fanns även en hel del andra svenskar och norrmänn. Det blev stort jubel vid varje tolva. Att Danmark och Norge – båda nationaliteter är ju med i vårt gäng – kom i botten båda två blev en rolig grej 😛

Innan programmet sprang jag även in i en liten butik som skyltade med skandinaviskt krimskrams. I den fanns dock bara läderkläder! Jag frågade lite förbryllat om de hade en svensk flagga. Det hade han inte officiellt i butik, men det sa han inte högt. Istället letade han fram några reklamflaggor – norge och finland – och frågade om de dög. Till sist hittade han dock en svensk, skitig, blek sak som han ville ha 55 lira för! Jag fick den slutligen för 10.

Nåja, när Loreen slutligen vann var värdinnan full och en stackars servitör fick överta prisutdelningen. Vi skingrades åt och Helena och jag – de enda som bodde på samma ställe – gick gemensamt hem med Euphoria spelandes i mobilen. Vi sjöng och dansgick. Jag behövde köpa frukt till frukost och biträdet i en liten nattöppen butik hade precis låst igen när vi kom. Han var dock inte sen att öppna igen och skrattade och trodde att vi var dödsfulla så larviga som vi var av glädje, klockan två på natten.

Som Emma sa: nu måste man ju nästan säga upp sig tills nästa vår så man får vara hemma i Sverige när det är Eurovision 2013 😀

I fredags blev äntligen vår efterlängtade kick-off av för destinationen Alanya, Turkiet, sommarsäsongen 2012. Det blev gruppfoton, lekar, middag och fest. Det var min fjärde ”kick” i företaget (två kick-offs och två kick-downs, eftersom jag missade kick-offen i Bulgarien) och helt klart den största med närmare hundra guider längs hela kusten, från Alanya i öst till lilla Kemer i väst.

Uppställning för destinationsfoto.

Dagen började med arbete på förmiddagen. Sedan kom en buss och hämtade oss på kontoret, för att köra till vårt nya hotell Irem Garden i Side, där hela evenemanget hölls. Alla kom klädda i transferuniformen, redo att vara med på årets gruppbilder. Dels en stor med alla i och dels en för varje team. När vi anlänt till hotellet och stod och pratade och väntade kom Katarina och drog tag i mig. Hon hade en idé till en udda bild snarare än de vanliga skolfoto-aktiga bilderna från tidigare säsonger, och placerade mig och min kamera på en balkong med en stor gräsmatta under. Jag fick ge en stackars turk en snabblektion i hur kameran fungerar samtidigt som jag fick fria händer att dirigera runt alla nere på marken. Resultatet blev ganska bra – bilder kommer så snart de är utvalda.

Pool-lekar och tävlingar på hotellets fotbolls- och volleybollplan.

Efter fotosessionen var det dags för ombyte från uniform till teamkläder. Vi var på förhand indelade i lag efter färger med var sin manager som lagkapten, och smutskastandet började på Facebook och i mass-sms redan flera dagar innan. Jag var med i Team White och vi gick under smeknamnet White Trash, som uppstod spontant precis innan tävlingarna började. Andra roliga namn var Pink Bitches och Mikkos Golden Girls.

Tävlingsinstinkterna låg i topp hos alla teamen och nästan alla knep var tillåtna. Tävlingarna var allt från de klassiska springa-runt-med-huvudet-mot-en-pinne-och-bli-yr och kexätning, till simning, madrasspaddling och andra poollekar. Och vilket lag vann? WHITE TRASH, såklart!

Vinnarlaget – såklart! Nio lag och många blöta och sandiga tävlingar senare kunde vi fira vinsten.

Framåt kvällen fick vi en timme till att duscha och byta om. Det var riktigt kallt efter alla turer ner i poolen och solen hade försvunnit. Vi samlades sedan kring matbordet ute vid hotellets bar för att äta av en uppdukad buffé. Det bjöds på show, alla pratade och hade kul, vi öppnade den champagneflaska vi hade vunnit, det blev mörkt och vi stannade på hotellet till sent på natten. Sedan gick vissa till sängs inför arbetsdagen dagen efter medan andra fortsatte ut i Side.

På morgonen var det samling kvart i sju för att åka med bussen tillbaka till Alanya, särskilt för de lyckliga av oss som skulle vara på kontoret klockan åtta. Något trötta var det ändå en riktigt bra arbetsdag! På eftermiddagen somnade jag direkt när jag kom hem.

Fler bilder finns redan på Facebook. Och jag har gjort ett bildspel, smått överambitiös som folk tycker att jag är:

För en gångs skull har jag faktiskt helg, kan man säga. Helledigt en lördag och halvledigt en söndag. Trevligt! På mitt välkomstmöte i fredags sa jag nämligen att det ju var måndag. Det är svårt att hålla koll på dagarna när man saknar en fast veckorutin.

Hur som helst spenderades fredagskvällen på hotell Pascha Bay, i sällskap av Lotta Engberg, Linda Bengtzing och Arvingarna. De är här med en massa Bingolottovinnare. Varje kväll har de showat på hotellet och ett gäng av oss som bor i Alanya (Pascha ligger strax utanför) kände att vi var tvungna att ta oss en titt. Hade jag varit på semester hade jag mer än gärna hamnat på samma hotell som Bingolotto-gänget, de verkade ha blivit vänner med hela publiken under veckan och skämtade personligt med många från scenen 😀

Jag tog inte med mig kameran av rädsla för att göra en Martina Haag. Sorry 😛

Lördagen spenderades på Palm beach, ett riktigt trevligt ställe, tillsammans med Bosse, Tim och min rumskamrat Sofia. Volleyboll på straden och en massa sol. Det var mitt första strandbesök för säsongen och mitt första dopp i Medelhavet (eventuellt med undantag av Kroatien-resan för många år sedan). Sedan på kvällen begav vi oss in i Alanya för att titta på ishockey. Pappa lär bli stolt över att höra att jag nu har tittat på en hel match 😛 Heja Sverige!

I torsdags var det för övrigt excursion-mässa i Belek, som många av oss fick chansen att delta i. Alla våra samarbetspartners gällande utflykter var på plats. Lite samma stämning som bokmässan, fast i mindre format såklart.

I dag, söndag, sov jag länge och sitter nu på en restaurang med wifi. Jag hade ju internet i lägenheten, men det var innan jag flyttade. Nu är jag åter internetlös. Ibland kan man få in en signal om man sitter på bottenvåningen av lägenheten och ställer datorn på golvet. Men vad gör det? Det är ju bara trevligt att komma ut lite och tjôta med servitörerna 😀

Börjar jobba klockan fyra. Stor arrival i går med ett hav av flyg, så det ryktas att det är nu säsongen drar igång på allvar. Slut på långa Facebook-pauser på kontoret!

I morgon ska jag dock studera en utflykt: Lazy Day Cruise. Jobb med en avslappnad twist 😀