Utsidan.se höll under sommaren en fototävling. Målet var att skicka in sin bästa sommarbild.
Jag hade helt glömt bort tävlingen, men nu kom resultatet nerdimpande i mejlen. 76 bilder deltog, och – hör och häpna – på plats nummer fyra ser jag en bild jag känner igen. Synd bara att endast topp tre får priser 😛
De tre vinnarna fick 15,94, 6,52 respektive 5,80 procent av rösterna. Min bild fick 5,07. Klicka här för att se samtliga bidrag.
”Tack för att ni satt kvar,” avslutar Martina på sitt busiga, lite fnittriga sätt.
Vi i publiken applåderar åt författaren och krönikören som precis underhållit oss med uppläsning av sitt senaste alster. Det är bokmässa, fullt med folk och kända ansikten överallt.
Jag vill självklart ha en bild med hem och fingrar på kameran i knäet. Men det är dags för boksignering, och Martina försvinner snabbt ner från podiet och in i folkvimlet. Inga problem, tänker jag. Jag beger mig bara bort till signeringen och knäpper av en bild medan hon intet ont anande samtalar med ett fan. Det har hon säkert inget emot.
Bokmässa! Jippii! Nu ska det köpas massor med böcker, tänkte jag när jag satt på tåget från Karlstad till Göteborg.
Men så mycket blev det inte: signerade böcker av Kim M. Kimselius och Jonas Gardell, men inte en massa pocketböcker som jag från början räknat med. Däremot var mässan lika pampig som vanligt, med föreläsningar och seminarier om allt mellan himmel och jord. Jag har till exempel blivit bjuden upp på scenen av Clowner utan gränser. Bara en sådan sak.
För övrigt har jag vandrat runt på mässgolvet, vilket är en upplevelse i sig med så mycket folk. Och träffat ett gäng BookCrossare (http://bookcrossing.com) som jag intervjuat. Och Kim, min favoritförfattare som ung. Och sist men inte minst har jag skämt ut mig inför Martina Haag – efter en föreläsning fotade jag henne på nära håll, varefter jag bad om en kram. Inget fel i sig, men kramen kom för henne som en överraskning, vilket resulterade mer i en pinsam än trevlig situation.
Framåt kvällen blev det mat på stan med Emma och Alexander från skolan, som även de var med på mässan, följt av ett spontant teaterbesök. Den mest underliga, skruvade men underhållande version av Shakespears Trettondagsafton någonsin!
Imorgon, söndag, bär det av ”hemåt”.
I helgen hängde jag med en judomästare (Anna Bernholm), representerade Molkoms Tidning på den lokala mässan ”Älska Molkom” och avslutade med en rejäl kräftskiva på internatet. Ah, och i fredags var det ”Kulturnatten” inne i Karlstad. Nämnde jag att vi aldrig har tråkigt här?
Älska Molkom är en mässa för lokala företag, och självklart var vi – traktens nyhetsreportrar – på plats. Dels hade vi en egen monter, dels intervjuade vi andra deltagare och verksamheter. Nyheterna la vi sedan ut ”live” och visade potentiella läsare hur snabba vi var och att vi ofta är först ut om det händer något (fördelen med en nättidningar framför pappersupplagor).
I fokus för vår del hamnade dock Anna Bernholm, 18 år och Sveriges mästare inom judo. Dels för att judo-föreningen hade sin monter mitt emot vår, dels för att vi försökt ragga upp henne till att blogga för oss. Men särskilt skrivsugen tycks hon tyvärr inte vara, inte ens när vår lärare Bosse försökte övertala hennes pappa (som även är ordförande i föreningen) att övertala sin dotter.
På kvällen blev det kräftskiva. Då dukade vi upp för hela internatet och käkade kräftor hela kvällen. Dessutom hade vi förberett genom att göra ett antal pajer. Gott!
Och i fredags var det Kulturnatt med allt från dansuppvisning i natten till lokalbio på biblioteket.
Jaa, nu är vi äntligen igång med Molkoms Tidning, journalistlinjens egen lokaltidning. Den får vi elever jobba med fortlöpande, och redan under vår första heldag med den publicerades tre-fyra nyheter. Vi har bildat en redaktion, och vi har ganska stor frihet att själva ge oss ut och intervjua, gräva och göra research.
Och jag har då fått göra mitt första journalistjobb, kan man säga. Jag och en annan kille var ute och intervjuade folk ”på stan” (utanför Konsum) om vaccinering mot svininfluensan redan för några veckor sedan, men det räknas liksom inte då det var en enkät-sak. Men nu har jag varit på möte i Filipstad där kommunen och en lokal skogsbruksskola ska satsa på geocaching både för att främja turistverksamheten och för att locka unga till skogsarbetet.
Den sistnämnda artikeln har dock genomgått en del ändringar för att uppnå en så pass lokal prägel som möjligt – Filipstad är trots allt en halvtimme bort och faller strax utanför vårt område. Den publicerade artikeln blev ”På jakt efter Molkoms skatter”, något helt annat än vad jag ursprungligen skrev. (Och i mitt tycke till det sämre, men vad gör man inte för de kära Molkomborna.)
Vidare ska vi satsa på bloggande vid sidan av – eller snarare som en del av – webbtidningen, något som tydligen diskuterades mycket förra terminen men som aldrig riktigt tog fart. Vi ska ha tag på lokala personligheter som är villiga att blogga under en period, och vi ska satsa på flera bloggar samtidigt för att hålla aktiviteten uppe. Exempel på personer vi funderat över är en kvinnlig jägare här i trakten samt en judo-tjej som förbereder sig för VM.
Men redan nu är bloggandet igång. Vi har fixat en blogg för oss journalister där vi skriver om vår vardag på folkhögskolan. Tanken där är att ha flera skribenter på samma blogg snarare än enskilda bloggar för varje skribent. Kul! Utseendet ska dock fixas lite…
Kan man välja ut en främling på måfå och kartlägga hennes liv utan att någonsin träffa henne? Ja, utan problem. Och upptäckten av hur enkelt det är att få fram så mycket om en främling är skrämmande – men fascinerande och otroligt kul!
”XEX 474,” sa Jessica. Jag knappade in den på måfå utvalda kombinationen i mobilen och skickade iväg den till 72503, Transportstyrelsens SMS-tjänst ”Vem äger fordonet?”
Inom någon minut pep det till. En lyckträff direkt! Det visade sig vara frågan om en mörkröd BMW skriven i namnet Maria Rondslätt i Lyrestad. Och det var denna Maria som skulle bli mitt offer i den kartläggning som kom att följa.
Maskerad på internatet! Behöver inte säga så mycket, här kommer några bilder istället:
Jag har inte visat upp några bilder här på bloggen från skolan, men visste du att det finns massor på Facebook? Jag lägger där upp album efter månader, och två stycken finns därför redan tillgängliga: augusti och september. 95 bilder totalt, och fler kommer det självklart till allteftersom i septemberalbumet. Det är bara att bläddra igenom dem 😀
Varje år hålls även den så kallade Brattforsdagen där samtliga elever på skolan får ge sig ut och vandra någon dryg mil ute i skogen. Vackra naturreservat, stationer där skolans lärare berättade om olika saker, mat på en sandstrand och slutligen en tipspromenad. Och en geocache som aldrig hittades. Riktigt kul!
Bilder från Brattforsdagen finns, förutom i september-albumet på Facebook, även på skolans hemsida.
Nu har jag använt ”den gröna rutan” på kameran för sista gången. Och jag kan nästan lova att jag aldrig kommer att använda kamerans inbyggda blixt igen. Nu har vi nämligen haft en fotosession med en pressfotograf från Aftonbladet. Riktigt nyttigt, och oberoende av vilken nivå vi var på under morgonen var vi all framåt kvällen ett stort steg längre fram 😀
Men det kanske mest nyttiga vi lärde oss var även det första vi lärde oss: kameran är inte vår pensel när vi ska måla ett konstverk. Vi ska ta pressbilder, inte leka konstnärer.
Appropå spel kommer här ett par tecknade serier från hemsidan BoardGameGeek.com:
Jag känner igen mig...
