Två saker jag är betydligt mer intresserad av än jag borde vara

Amerikanska presidentvalet: Trump vs. Clinton vs. Sanders

Jag vet inte varför, men de senaste sex månaderna har jag varit väldigt intresserad av det amerikanske presidentvalet 2016. Jag tittar på intervjuer med kandidaterna, läser artiklar, analyserar och skapar mig en åsikt. Jag blir känslomässigt upprörd om någon kommenterar något jag inte håller med om. Varför bryr jag mig ens? Det är ju inte jag som ska rösta.

Hillary Clinton är inte ett självklart val. Faktum är att jag inte alls hoppas att hon vinner. Visst vore det häftigt och historiskt med en kvinnlig president, direkt efter en svart president dessutom, men det är ju inte tillräcklig anledning att rösta på henne.

Hillary har kört ”mamma”-kortet, ”mormoder”-kortet och ”kvinna”-kortet så många gånger att jag vill spy. I början tyckte jag att det var coolt, men hon måste ta upp det i var och varannan intervju, på platser där hon istället borde prata om sin politik.

th

Politiken hon faktiskt pratar om är splittrad. Alla kan ändra sig, absolut, så jag ger henne inga minus alls för att hon sagt en sak förr (hon var till exempel helt emot homosexuella äktenskap, något hon nu vänt helt om) och nu säger en annan. Många kallar henne falsk, men jag tror ärligt att om hon blir vald så kommer hon att följa de linjer hon talat om nu (inte bara om homosexualitet, utan även hennes utrikespolitik och tidigare vilja att gå i krig, något hon även där nu helt ändrat åsikt om), inte de linjer hon följt förr.

Det jag istället stör mig på är hennes brist på politik. Hon har ingen framåtanda. Det är mycket snack, men man får liksom inte känslan av att hon faktiskt kommer att ta tag i saker. Hon saknar pondus. Hon spelar ofta på att kvinnor ska rösta på henne, men det är för uppenbart att det är röstfiskeri. Varför ska de rösta på henne? För att hon är kvinna?

Donald Trump är ett spännande kort. Jag gillar honom av samma anledning som jag gillar Sverigedemokraterna: jag hoppas verkligen inte att han vinner för hans åsikter är ju helt sjuka, men han gör en sak rätt, men han säger vad många tydligen tänker. Och om en så stor del av ett lands befolkning har sjuka åsikter, ska de då inte få uttrycka dem utan att vi andra censurerar dem? Jo, klart de ska!

Trump har attityden Clinton saknar. Han förstår sig på vikten av sociala medier genom att vara naturligt aktiv på dem (Hillary å andra sidan talar mycket om vikten av sociala medier men verkar bara fånig när hon försöker sig på dem – återigen röstfiskeri). Han har en image om att han står på amerikanska folkets sida, att han är deras röst – och detta trotts att han är business-man och lika väl kunde kritiseras för att inte representera vardagsmänniskan. Det är imponerande!

Med det sagt vore det såklart förfärligt om han faktiskt vann. Är Hillary då det enda alternativet? Icke! Det här valet har en klockren och självklar kandidat: Bernie Sanders!

Sanders utstrålar lite det Trump gör: självsäkerhet, naturlighet och en äkthet som är svår (omöjlig) att falska fram genom en valkampanj. Han säger vad han tycker och tänker, och folk gillar honom för det. Han skulle lätt kunna stämplas som gammal gubbe som inte förstår sig på de yngre generationerna, men hans politiska åsikter är i framkant och helt rätt år 2016. Hans åsikter om mänskliga rättigheter, att dra ner på försvaret för att satsa på utbildning, att hälsovård bör vara gratis, med mera stämmer överens med de yngre generationerna.

Bernie Sanders är det enda förnuftiga valet. Att rösta på Trump skulle vara idiotiskt, och att rösta på Clinton skulle vara könsdiskriminering.

Jag vill avsluta med det här klippet som summerar de bästa av Bernie Sanders åsikter.

Connor Franta & Troye Sivan (aka. ”Tronnor”)

Jag har skrivit om dessa två förr och att jag gör det igen beror helt enkelt på att jag så känslomässigt involverad i deras relation. Och jag är långt ifrån ensam. Sättet de har hanterat sitt förhållande på – är de tillsammans eller inte? – har gjort att alla som följer dem på Youtube verkligen vill veta. Dessa kommentarer från andra är perfekta exempel på hur jag känner:

  • ”CONNOR TROYE STOP YOU’RE MESSING WITH MY LITTLE FANGIRL HEART!!! I CANT TAKE IT ANYMORE”
  • ”BEAUTIFUL BOYFRIENDS TAKING PICS OF EACHOTHER” (Om en bild Connor la upp på Instagram tidigare i dag där man svagt kan se att troye är med i bilden.)
  • Och min personliga favorit: ”Ermmm …….you know what I’m tired of waiting for this confirmation THEYRE DATING EVERYONE TRONNOR IS REAL. Goddamit…. Honestly I don’t know how to feel. Why? You know how tronnor fans would react. So why?”

Både Troye och Connor är Youtube-kändisar. Jag har följt dem i 4-5 år. Båda har under dessa år kommit ut som homosexuella. Båda har delat med sig av så mycket från deras privata liv att alla som tittar känner att de ”känner” dem, fast man aldrig träffat dem. Det är makten av Youtube och sociala medier.

tumblr_ngqrdxgF4f1txp8fno1_500Och båda har både personligheten och utseendet som jag söker i min drömman. Det är konstigt hur man kan känna att en person är precis vad man söker, fast man aldrig träffat dem. Samma åsikter, samma humor, samma idéer, men tillräckligt olika för att det skulle vara ett intressant förhållande.

Och det är så tusentals andra känner med mig. De har två killarna är väldigt ”likeable”, helt enkelt. Och just för att de båda är så lika varandra gör att så många vill se dem bli ett par.

Det finns dock en anledning som gör mig lite extra intresserad av att de faktiskt ska dejta: jag förutspådde det redan 2013. På den tiden kommenterade alla fans ”Troyler”, en kombination av Troye och Tyler Oakley, en annan Youtuber. De jobbade mycket tillsammans på den tiden och många trodde att de skulle bli ett par förr eller senare. Plötsligt dök det upp en film där Troye, Tyler och Connor utforskade LA tillsammans. Både Tyler och Connor bodde där och många blev helt hysteriska: Troye kom och besökte Tyler, ända från Australien! Connor var bara en biperson vid sidan om. Men jag kommenterade: ”Guys, am I the only one thinking that he came for Connor, not Tyler? Can’t you see the chemistry between them?”

Det var först ett år senare som bevisen blev fler och fler. Videon jag kommenterade på var troligen början på deras vänskap. I många videor efter den har Troye och Connor hänvisat till varandra som ”one of my best friends”. Under 2015 blev det istället till ”my best friend”, och när man ser dem tillsammans i bilder och bakgrunden av andra Youtubers filmer så har nästan alla nu övertygats om att de är mer än bara vänner.

Ska 2016 bli året de gör det officiellt? Jag tror det, och mitt stackars hjärta kommer inte att klara av det 😛

Här är en av många ”Tronnor proof”-videos som samlar klipp av de två från många olika filmer 🙂

 

Sydney

DSC_3899Sydney. Staden som jag hade NOLL förväntningar på, för alla jag frågat har sagt att Melbourne och Brisbane och till och med Perth är bättre, och att Sydney är överskattat. Och tur var väl det, för utan förväntningar blev det en riktigt positiv överraskning.

Miki och jag flög dit under fem dagar. Vår gamla London-rumskamrat Melanie (aka. Mel) från Tyskland var där, som assistent på filmningen av Tysklands Nästa Top Model. Vi tajmade såklart vår vistelse därefter och det blev först en kväll på en brittisk pub, sedan en kväll med kortspel på Mel’s hotellrum.

DSC_4596Under dagarna blev det många äventyr, och de roligaste är såklart de mest otippade. Förutom modellerna från TV-showen – som vi hängde med på Bondi Beach – råkade vi ta oss in på operahuset och träffade Nigella Lawson (med ”träffade” menar jag att vi smygfotade henne när hon signerade böcker). Dörrarna var egentligen stängda, men det var fullt med folk därinne som köade för att hälsa på Nigella. Någon såg oss genom fönstret och öppnade en sidodörr. Vi behövde en toalett och hittade en i ena änden, där det var helt folktomt. En vakt visade oss tillrätta, men vi var ju inte ens där för Nigella så vi gick förbi hela kön och ut genom huvuddörren.

En dag hyrde vi bil lite halvspontant och åkte till Jenolan Caves, ett häftigt grottsystem tre timmar utanför stan. Jag körde – äntligen!

Vi såg vilda delfiner längs kusten, shoppade i centrum, och tog färjan till Manly Island. En fin utsikt över Sydney Harbor och med en strand som var bättre en Bondi.

DSC_4386En kväll träffade vi Rashida, en tjej från Sydney som jag träffade i Filippinerna i december. Det blev drinkar utanför operahuset. Och en kväll hamnade vi av en slump på en dragqueen karaoke-show på en pub.

Sydney är min nya favoritstad i det här landet, vilket gör mitt kommande beslut allt svårare. Nästa vecka tänker jag flytta från Brisbane för att söka jobb någonstans. Det enda jag vet med säkerhet är att jag inte vill bo i Brisbane. Men var istället? Perth, Adelaide och Darwin är på listan, men nu har Sydney smugit sig in också. Vi får se vilken flygbiljett jag bokar i slutändan…

Gott Nytt År 2016!

I mellandagarna flög vi till Melbourne. Två timmars flygresa från Brisbane. Vi bor hos Mikis farmor och anledningen till den plötsliga resan – vi skulle egentligen fira nyår i Brisbane – var en avliden faster. Den riktiga begravningsceremonin hade redan varit, men nu var det dags att sprida askan i havet, på en strand strax utanför stan som tydligen var fasterns favoritplats.

Jag hade inte tänkt följa med den morgonen men blev tillfrågad att vara fotograf. Vi åkte kring fyra på och när solen gick upp ställde sig släkten i ring i knädjupt vatten. De turades om att sprida lite av askan var och skickade sedan iväg blomblad. Därefter stod vi på stranden, skålade i champagne och tittade på när bladen (och askan) långsamt drev längre och längre ut på havet.

Sedan vi kom hit har det varit aktivitet non-stop. Först kom hela släkten till ”vårt” hus, dvs. farmoderns. Mycket alkohol och goda skratt. På ceremonidagen åkte vi till en annan faster för stormiddag. Fint hus, pool, vackert väder, barbecue, kortspel.

Nyår firade vi hos en tredje faster och det hela upprepades: fint hus, pool, vackert väder, barbecue, poollekar. Vi skålade framför tv:n och ”vi barn” spelade basketboll i poolen, tv-spel på natten och det blev många och långa politiska samtal med ”de vuxna” runt matbordet.

Nyårsdagen åkte vi söderut till ett villaområde längs en strand. En sida av Melbourne-släkten är grekisk. HELA den grekiska släkten var där, vi grillade ett helt lamm på spätt och satt och pratade i trädgården. Det blev en promenad till stranden, som var långgrund och varm.

Vi har varit inne i stan en gång och shoppat och ska dit igen om några dagar. Det ska även bli en bilutflykt till en ö med pingviner, och såklart ”min släkt” som ju också bor här! Vi skulle ha besökt dem i deras sommarhus (för det är ju sommar här) i Torquey strax söder om stan, men på grund av dåligt väder ser det ut att bli hemma hos dem i Melbourne istället.

I dag tar vi det lugnt, dvs. jag sitter här och bloggar och ”jobbar”. Nya intervjuer på G, flera som kanske kan leda till lite extra pengar i reskassan.

Gott nytt år!