Du läste det här först 😉
Månad: februari 2011
Kalmar
Andra praktikveckan kom och gick och i helgen blev det en tågresa till metropolen… ja, vad hette den nu? Det var inte Stockholm… någonstans söderut. Oxelösund, nej… Visst ja, Kalmar var det ju! Där bord Sofia med familj.
Det blev en rejäl promenad genom stan – jag ville se slottet! Vi fikade och nästan-shoppade-fast-ändå-inte. Fotade och tog så klart en cache, till Sofias stora förtvivlan. Blev jagade av tusen ankor och blåste nästan bort i kustvinden.
Ett par filmer och såklart melodifestivalen. På lördagskvällen spelade vi Kinect – spelmaskinen där du hoppar runt framför TV:n och en kamera registrerar dina rörelser. Hela familjen Alm var samlade, plus två kompisar till Sofias storebror, så vi var ett gäng. Jag slog Sofia i hinderlöpning, hon slog mig i dans (jag fegade ur). En av storebrorsans kompisar blev avlämnad av sina föräldrar. Då hade de tydligen sett någon dansa genom fönstret. ”Är det Andreas som dansar?” frågade de. ”Nej, jag tror att det är hans pappa,” svarade kompisen 😛 Därefter fegade pappan också ur – inga fler danser för honom!
Roligt nog upptäckte jag att våra respektive familjer är ganska lika. Övre medelklass, samma typ av humor, en mamma som tränar och en pappa som är teknikintresserad. En dataspelande lillebror och en sportintresserad storebror. Och bara en sådan sak som att hela familjen spelar Kinect tillsammans!
Sofia träffar jag igen nästa helg – i Linköping. Då blir det utgång med hennes kompis(ar). Och helgen efter det blir det Kalmar igen, tillsammans med vår gemensamma kompis och klasskamrat Lotta. Och helgen efter det – samma helg som vi flyttar tillbaka till Åsa efter praktiken – kommer Sofia förhoppningsvis att bo i Kungsbacka ett par dagar. Puh!
Eurovision 2011 – De första tankarna
En del länder har redan silat fram sina representanter till 2011 års Eurovision. Sverige – och en del andra länder – har som vanligt långt kvar till den dagen kommer. Men redan nu har jag börjat titta på de låtar som redan är utsedda. Här är några förhandstankar.
Potentiella/ganska bra låtar:
Finland – Da Da Dam – Axel! Låten växer för varje gång jag lyssnar på den. Trodde först inte alls på den, men nu börjar jag tro att den faktisk kan skrälla. 2011 års Tom Dice. Definitivt en av mina favoriter hittills. Å andra sidan är jag inte särskilt objektiv i det här fallet – men jag kommer absolut heja på Finland och Axel i år oberoende av hur bra eller dålig låten är!
Schweiz – In Love For a While – Mysig låt. Inte heller en klockren vinnare, men har absolut potential.
Belgien – With Love – Nice. Belgiens motsvarighet till The Real Group? Gillar den. Men inte heller denna är någon jag ser som en given vinnare.
Besvikelser:
Tyskland – Taken By a Stranger – Tyskland har gjort något ovanligt: de beslutade tidigt att Lena, förra årets vinnare, skulle få tävla för Tyskland igen. Den nationella tävlingen gick istället ut på att rösta fram den låt hon ska sjunga. Och Taken by a stranger vann överlägset! Problemet? Jag tror att tyskarna älskar sin stjärna lite för mycket. Jag är osäker på om jag ska klassa denna låt under ”besvikelse” eller ”potentiell”. Nu blir det det förstnämnda, för jag tror inte riktigt att det här går hem i resten av Europa. Hade hoppats på mer från min älskade Lena som jag plågade klasskamraterna med redan en månad innan hon vann Eurovision förra året – då var hon min solklara vinnare redan från början!
Norge – Haba Haba – Precis som i Albaniens fall är detta en besvikelse efter Alexander Rybak och Maria vad-hon-nu-heter (Hold on be strong). I Sverige hade den här låten tagit sig till Andra chansen – och där åkt ut ganska omgående.
Fånigt:
Irland – Lipstick – Som Rongedal fast larvigt och utan charm. Neeej till dessa tvillingar!
Kasst:
Georgien – One More Day – Gaah! Superdåligt rocknummer!
Malta – One Life – Eric Saade möter Idol-vinnaren Kevin Borg (som även han ju är från Malta). Låter bra på papper, men här blir det skittrist pop av en kille som är ganska överdriven på scen. Dåligt. Synd.
Övrigt:
Island – Aftur Heim – Island brukar ha bra Eurovisionmusik. I år har de härmat de mellaneuropeiska länder som brukar ha lite halvpoppiga låtar med musiker klädda i folkdräkt. Sådana brukar ju klara sig lite halvdåligt. Det gör nog även Island i år, även om låten faktiskt är helt OK.
Nederländerna – Je Vecht Nooit Alleen – Njaaeeej. OK pop, men står inte direkt ut.
Rumänien – Change – En helt okej poplåt. Lite småmysig är den. Men en vinnare? Nej.
Spanien – Que Me Quiten Lo Bailao – O-u-u-u-hu-u. Nej-pop.
Bosnien – Vi avslutar med en mys-pys låt. Här har vi Olsen Brothers fast i betydligt tråkigare version. Snudd på fånigt på scen.
Värmland & Molkom
Kom hem från Molkom för några timmar sedan. Åkte dit i fredags efter praktiken för att träffa en massa gamla kompisar – och nya! Allt är som vanligt däruppe i Värmland, fast ändå inte. Bubblan har förändrats. Nya människor, nya rum och – hör och häpna – vattentornet har målats om!
Här i Kungsbacka finns nästan ingen snö. Det gör det i Molkom. Vi var ute på en iskall foto- och nostalgipromenad. Och så hade vi filmmaraton. Det blev gaytema på hela dagen (Fucking Åmål, I love you Philip Morris och Melodifestivalen, plus några filmer vars gay-paralleller vi försökte hitta på själva). Fest på fredagskvällen.
Men allvarligt, det bästa med hela turen var nog faktiskt bilresan hem. Vacker snö, solsken och hög musik. Underbart 😀
Nästa helg blir det troligen Kalmar. Ska bara beställa tågbiljetterna.
Och en sak till: Ulrik Munther från Kungsbacka kommer att bli STOR! Du läste det här först såvida du inte redan har läst det någon annan stans. Han vann lilla melodifestivalen för ett eller två år sedan, jämförs med Justin Bieber eftersom han lägger upp covers på YouTube och hyllades av USA-bloggaren Perez Hilton för några dagar sedan. Anledningen till att jag fastnat för honom är att det faktiskt var han som inspirerade mig att köpa det knallgula Iphoneskal jag har. Han hade ett liknande när jag stötte på honom på tåget för något år sedan. Han må vara ung och liten, men han har en skitcool stil!
Praktik!
De kommande fem veckorna bor jag i Kungsbacka. Då är det nämligen praktik. Förra året var jag på KungsbackaNytt, i år är jag på turistbyrån och Tjolöholms slott. Där kommer jag att få jobba ut mot kunden, lära mig bokningssystem, skriva säljande artiklar och säkert en massa annat!
Och precis som förra året har jag startat en praktikblogg. Där kommer jag att summera varje dag och skriva om allt jag upplever. I dag blev det till exempel både kunder och stugbesiktning.
Helgerna de kommande veckorna är även de uppbokade. Redan nu i helgen blir det ett återbesök till Molkom. Då ska vi åka skridskor och ha Rambo-maraton, och antagligen blir det fest. Sedan ska jag till Linköping en helg, Kalmar en annan och (förhoppningsvis) hänga med Cia en tredje.
Avslutningsvis vill jag gratulera Axel (eller Paradise Oskar som han kallar sig) till segern – han kommer att representera Finland i Eurovision i år :O Spana in bidraget här 😀
Gaffeln i höger hand definierar kulturen
Kulturgrammatik är ett ämne vi har i skolan. Kulturkrockar, hur man handskas med situationen när man arbetar i ett annat land, osv. I boken vi läser stod följande:
Var och en av oss har säkert hört någon säga: ”När du äter ska du hålla gaffeln i vänster hand och kniven i höger.” Det är ett uttryck för formell inlärning. Hela vår uppväxt är full av sådana instruktioner.
Med formell inlärning menar författaren instruktioner av den typen. Med informell syftar han på ickeverbala normer som vi lär oss, till exempel att man ska stå 60-80 centimeter från den man talar med (typiskt svensk, skulle vissa säga).
Dessutom menar han att den kultur man tillhör definieras under uppväxten. Man ”växer in” i kulturen, så att säga. Både med hjälp av formella och informella förmaningar.
Och ja, jag har hört det där med gaffeln. Många gånger. Fast bara de senaste 8-10 åren. Det var aldrig någon som sa till mig i barndomen att gaffeln ska vara i vänster hand. Då måste ju det betyda att jag tillhör en annan kultur eftersom jag inte har fått alla de instruktioner som gör en person till ”svensk”. Och det har inget med Danmark eller Finland att göra, eftersom jag borde ha fått instruktionerna redan innan vi lämnade Sverige.
Så det här inlägget är en peak, en liten puff i sidan på mina föräldrar: ni har misslyckats med att fostra mig in i er egen kultur. Åtminstone om man ska tolka kulturgrammatiken extremt hårt 😉 😀
