Månad: april 2015

Vår i London

Johan Dahlberg 1 kommentar

Som jag nämnde i förra inlägget har det varit fantastiskt väder de senaste dagarna! Så här kommer en våruppdatering:

  • Jag bor kvar i kollektivet och kommer att stanna här snarare än skaffa lägenhet – i går hade vi vår första bbq och flera kvällar har vi suttit ute och druckit öl och bara pratat.
  • Vi var i parken härom dagen och fler parkhängsdagar lär det bli!
  • Vi promenerade i veckan till Tandem Center – närmsta shoppingområdet – och hängde på Café Nero i flera timmar. En skön solskenspromenad i gott sällskap!
  • Jag har startat en liten trädgård med örter, grönsaker och blommor.
  • En kille jag har träffat en del kommer tillbaka efter tre veckor i USA. Vi får de om vi återupptar kontakten (jag hoppas det) eller om det rinner ut i sanden. Om inget annat har jag en annan dejt senare i veckan – singelliv i storstan!
  • Min huskamrat Miki lyckades äntligen dra med mig till Heaven, ”The World’s Most Famous Gay Night Club”, efter att jag lyckades låta bli hela förra året. Varken hon eller jag är festprissar, men hon är dragqueen-fan (vilket jag inte alls är) och jag lovade att ge det en chans när hennes vanliga drag-kompis var bortrest. Vi ska dit på show igen den 30 april, och igen den 14 maj.
  • Island närmar sig – bara ett par veckor kvar!

Reception Supervisor

Johan Dahlberg 1 kommentar

Sedan förra veckan bär jag titeln ”reception supervisor”. Vi har tidigare haft problem med dålig kommunikation inom teamet och det är nu mitt jobb att göra något åt saken. Det är en nyskapad position som länge har behövts eftersom det inte funnits någon utnämnd ledare.

Tidigare har det varit dålig kommunikation mellan de sju receptionisterna – nya rutiner har blivit till efter behov men informationen har sällan nått de som inte råkade arbeta just då. Kommunikationen med andra delar av organisationen – främst de två housekeeping managerna och köket – har även brustit. Allt har varit dåligt organiserat, alla har jobbat efter sina egna rutiner och resultatet har blivit att folk inte samarbetar. Killen som jobbat längst har inofficiellt haft rollen som ”senior receptionist”, men eftersom den inte varit officiell har det inte hjälpt.

Att jag nu kommit in bakifrån och smugit om honom trodde jag skulle bli ett problem. Hittils har det gått hyfsat bra, men det händer att vi är oense om hur saker ska skötas och då är det plötsligt jag som har sista ordet, trots att han tidigare setts som ledaren. Det kan kanske bli ett problem på sikt, men jag försöker se till att vi är på samma sida och diskuterar större beslut med honom först. Vi samarbetar vanligen bra.

Utöver att få ordning på receptionen blir jag just nu även tränad i att hantera alla gruppbokningar. Vi specialiserar i skolgrupper och liknande och hon som ansvarar för det ska på semester om några veckor. Det betyder att jag spenderar mer tid på kontoret med min närmsta chef och vår general manager och mindre tid i receptionen. Herregud vilket jobb hon har! Det är inte bara att ta emot bokningar, sätta in dem i systemet och svara på mejl. Det är ”options” och ”allocations” och ett business-tänk som jag inte tidigare funderat över. Det gäller att förutspå efterfrågan och är det högsäsong tar vi till exempel bara emot bokningar med ”full board” (frukost, lunch och middag) eftersom det genererar större inkomster. Många grupper gör massvis med ändringar, det förekommer stora avbokningar, invoices ska hanteras och det är ett riktigt pussel att hålla alla sängar fyllda utan att överboka.

Allt det här är kul och ser bra ut på mitt CV. Övergången har gått bra och de andra har tagit emot det väl att jag nu ska stå ett snäpp över dem – jag var rädd att det skulle bli konstigt att vi tidigare har haft lika mycket att säga till om och att jag nu har sista ordet, men hittills lyssnar de på mig. Jag har även fått beröm för hur jag hanterar problem och ansvaret den nya rollen innebär – jag involverar mig snarare än att ge order, men tar snabba och bra beslut när det behövs. Det händer saker och vi är mer effektiva utan att jag ”bossar runt” de andra. Jag vet hur jag vill att min chef ska vara och försöker vara likadan själv.

Titeln har även redan visat sig effektiv i kommunikationen med gäster som kräver att få prata med chefen – man får mer respekt när man kan säga att det är jag som är chefen på plats just nu. Dels kan jag ta mig större friheter och vara mer flexibel (som receptionist måste man ju ofta dubbelkolla saker först och få OK för det innan man lovar en gäst för mycket), dels kan jag vara hårdare när det behövs – en arg och orealistisk gäst tar en chef på större allvar.

Allt det här innebär även att mina tidigare planer på att lämna London under våren har slopats. Jag är kvar här till hösten. Och timingen kunde inte varit bättre, för min första vinter på fyra år – som varit en stor anledning till att London förlorat sin charm (regn och kalla vindar, ingen snö) – är nu över och London har de senaste dagarna haft sommarvärme! En sommar till i London är nog inte så tokigt trots allt.

Under sommaren tänker jag även utnyttja mitt tågkort för att se resten av landet, och planerna om Kina och Australien nästa vinter finns fortfarande kvar. Så jag behöver inte känna att jag kört fast i livet.

Klassfest i Danmark 2015

Johan Dahlberg 1 kommentar

fotor_WP_20150406_034(4)

Det är nästan tio år sedan jag slutade nian. Då blev det återföreningsträff i Sönderborg 😀

Jag tog en veckas semester över påsken och bokade biljetter till Köpenhamn och Sönderborg. Jag får erkänna att jag strax innan resan ångrade beslutet – det fanns så mycket mer jag hellre skulle vilja göra med sju semesterdagar än att åka till Danmark under en tid då alla är upptagna med sina familjer.

Men jag kan med glädje säga att det blev en fantastisk semester!

WP_20150402_005Med Caroline i Köpenhamn

Jag landade på Kastrup på förmiddagen den 1 april. Camilla, en dansk exkollega från Star Tour/Fritidsresor-tiden i Thailand, mötte upp mig på flygplatsen och vi tog tåget in till stan. Caroline väntade på oss på ett fik på centralstationen.

Sova skulle vi göra hos två andra exkollegor: svenska Rasmus och hans flickvän, danska Maja. Både känner jag från Mexiko. Maja var tyvärr bortrest. Rasmus, Camilla, Caroline och jag gick ut och åt lunch.

På kvällen skulle Camilla till Holstebro men danska Kristine, som vi firade nyår med på Lanzarote och som besökte mig på Rhodos, dök upp. Vi satt och pratade och spelade frågespel hemma hos Rasmus.

WP_20150401_005Köpenhamns trendiga barer

Dagen därpå spenderade Caroline och jag kvalitetstid tillsammans. Sovmorgon följt av en långpromenad genom stan. Shopping, tänkte vi. Nej, sa danskarna. Ströget – Europas längsta shoppingområde – var helt stängt under påskdagarna. Flaggor var på halv stång. Är Jesus död ska man inte vara glad!

Det blev istället sightseeing och mycket tid på fik, vilket passar oss båda perfekt.

Rasmus och Majas lägenhet.

Rasmus och Majas lägenhet.

Sent på eftermiddagen träffade vi norska exkollegan Astrid, som nu jobbar på SOS Internationals huvudkontor. SOS hade jag mycket att göra med på Guide Online, och Astrid hade en hel del historier att berätta.

På kvällen åt vi middag på en sushirestaurang som Astrid bokat bord på. Svenska exkollegorna Adam och Jennifer dök upp, tillsammans med Rasmus, Astrid, Caroline och jag själv. Ett kärt återseende, och ironiskt att ingen av oss var danskar.

Vi fortsatte till en mysig bar de andra gick till då och då, och därifrån till nyöppnade Bar 25 som tydligen är en av stans trendigaste. Många trevliga samtal blev det!

Flyget mot Sönderborg - otroligt mycket benplats när man flyger Air Alsie. Notera sponsringen av Danfoss.

Flyget mot Sönderborg – otroligt mycket benplats när man flyger Air Alsie. Notera sponsringen av Danfoss.

Sista dagen i Köpenhamn spenderade Caroline och jag ytterligare tid på fik och till fots, och vi hann med danska filmen Skammerens Datter, baserad på en bok Caroline läste när vi bodde i Danmark. Det var lite sorgligt när vi packade ihop och lämnade lägenheten.

Sent på eftermiddagen gick Carolines tåg till Linköping och mitt flyg till Sönderborg. Det var vemodigt att se henne lunka iväg mot sin plattform när jag stod och väntade på tåget mot flygplatsen.

Första kvällen i Sönderborg – fest!

Flygresan är bara 30 minuter lång och jag hade bra utsikt över Öresundsbron när jag lämnade Köpenhamn och Sönderborg när vi landade där. Blev nostalgisk direkt!

WP_20150403_025Jag hade ingen aning om vad jag kunde förvänta mig på kvällen. Jag visste att det skulle bli påskmiddag med min gamla klasskamrat Rasmus, hans flickvän och några av killarna från klassen. Vi körde direkt från flygplatsen till Martins hus i Ormstoft. Där var det uppdukat och flera flickvänner och ett par jag inte kände var där.

Lite halvnervöst satte jag mig till bords efter en snabb presentation. Det blev ett kärt återseende med de gamla klasskamraterna dök upp och nervös behövde jag inte vara. Vilket härligt gäng! Jag kom minst lika bra överens med dem jag aldrig hade träffat som jag gjorde med de jag kände. En fantastiskt rolig middag!

Spårade ur gjorde det när romflaskorna kom fram. Låt oss säga att det finns minnesluckor och att flera i gänget spydde.

fotor_WP_20150406_034(3)Upptäck Sönderborg

Vakna upp gjorde jag på Rasmus soffa. Kristine, Rasmus härliga flickvän, låg på toaletten och spydde. Mads, även det en före detta klasskamrat och den enda som inte drack under kvällen, hade kört hem oss.

Det blev en slö start på dagen men under eftermiddagen promenerade jag genom stan till shoppinggatan. Den enda dagen under min semester som inte var röd, så det var liv på gatorna. Gamla Kvickly i centrum har tagits bort och istället finns nu Borgen, ett stort shoppingcenter. Blev helt förvånad när jag såg den moderna byggnaden!

Borgen, ett shoppingcenter som ersatt Kvickly där vi brukade veckohandla.

Borgen, ett shoppingcenter som ersatt Kvickly där vi brukade veckohandla.

Jag fortsatte ner till stranden där Rasmus och Kristine mötte upp mig vid glasskiosken. Vi promenerade runt slottet innan vi satte oss i bilen för en rejäl nostalgitripp.

Det var en solig dag och jag blev helt nykär i stan, men jag tror inte att jag skulle kunna bo här igen. Det skulle göra för ont i hjärtat att stänga ett kapitel och sedan återöppna det.

Vi körde förbi Vestervang, skolan och kyrkan. Promenerade runt på skolgården. Fortsatte med bilen ut utanför stan, till Katrinelund och stranden i Kegnäs. En skön tur även om vi såklart inte badade.

WP_20150404_005Den riktiga klassträffen

På kvällen var det dags för tredje festen i rad, och huvudsyftet med hela den här Danmarksresan: klassmiddagen! Vi hade bord för fjorton på Mongolian, den restaurang vi hade avskedsmiddag på för tio år sedan. Fler före detta klasskamrater dök upp, och det var speciellt kul att se tjejerna som inte var med under påskfesten kvällen innan.

Vi fortsatte till en bar intill restaurangen där vi pratade minnen och skrattade så vi tjöt. Sedan blev det en klubb längre upp på gågatan där vi alla insåg att vi inte är så unga längre.

Kristine hämtade oss vid fyratiden.

WP_20150406_002Sista dagarna

Sista delen av semestern var klart mindre hektisk men otroligt skön. Vi – Rasmus, Kristine och jag – spelade Playstation och såg film. Klasskamraterna åkte hem till sina respektive städer och Rasmus och Kristine skulle få besök av familjen. Jag checkade in på ett hostel mitt i stan, privat rum, och för första gången sedan jag flyttade till London hade jag egentid!

Planen var att läsa ut den bok jag just nu är inne i, men istället blev det datagrejer. Satt på rummet och skrev och planerade diverse projekt, saker som jag förr höll på mycket med men som i London lätt kommer i andrahand efter mer sociala grejer.

WP_20150405_001Det blev dock även två promenader: en genom Ulkeböl där jag återigen passerade huset, samt lekplatsen, dammen, trädet vi brukade leka i, diverse stigar, osv. Och en åt andra hållet, till ”världens ende” som det kallas, ner mot hamnen och tillbaka igen.

Hemresa

Tisdag morgon blev jag hämtad av Kristine som var snäll nog att skjutsa mig till flygplatsen. Hade sex timmars väntetid på Kastrup innan jag på kvällen landade i London, åkte tåg genom hela stan från norr till söder, och kom hem till alla mina älskade vänner.

En underbar semester!

Detta bildspel kräver JavaScript.