Till kurslitteraturen hör en bok av Henrik Fexeus. Den handlar om att läsa folks tankar. Fast inte bokstavligen, utan genom att tolka kroppspråk.

Men det var först när vi under en psykologilektion tittade på filmklipp från programmet Hjärnstorm som Henrik varit med och gjort som jag insåg hur mycket man egentligen kan påverka. Här är tre av mina favoritexperiment:

1. Henrik får mammor att glömma bort namnen på sina barn

Henrik gick fram till mammor som gick med barnvagnar på stan. Han började prata med dem om det där fenomenet när man har något på tungan men inte får fram det. Han pratade snabbt, rörde lite lätt vid ”offren” och störde dem på flera relativt diskreta sätt. När han sedan frågade ”vad heter ditt barn?” stod det helt stilla hos de stackars kvinnorna. Han lyckades med hjälp av kroppen koppla bort deras förmåga att plocka fram saker ur minnet. Skrämmande.

2. Henrik fick soldater att köpa 200 kronor för 400 kronor på auktion

Ett gäng soldater samlades för att delta i det här experimentet. Henrik hade 200 kronor som soldaterna skulle få bjuda på under en auktion. Kruxet: även den som bjöd näst högst skulle behöva betala.

Som så ofta på auktion slutade det med att två deltagare bjöd mot varandra, alla andra hade lagt sig. Eftersom man ändå var tvungen att betala om man hade näst högsta budet fortsatte de båda två, och snart var de uppe i 200 respektive 195. Redan där hajar man till.

Men då fortsatte 195:an självklart till 205 (då skulle han ju bara förlora 5 kronor istället för 195). Innan någon visste ordet av var de uppe i 395 respektive 400. Ha! Henrik tjänade alltså 595 kronor på den affären.

3. Ingen såg apan som gick förbi mitt i bild

Henrik spelade upp en film där två handbollslag – ett svart- och ett vitklätt – sprang runt om varandra i mitten på planen och passade bollar inbördes i respektive lag. Två bollar var i spel. Vi som åskådare – och några försökspersoner på plats – fick i uppgift att räkna passarna inom det vita laget. Alla satt koncentrerade och räknade.

För det första var det nästan ingen som räknat till samma antal passar – det var jättesvårt att hålla koll på i röran! Men det riktigt udda var att man, när man fick se samma film igen utan att räkna passar, upptäckte en person i gorilladräkt vandra rakt över plan, in bland spelarna, ställa sig i mitten och vinka, och sedan fortsätta ur bild. Ingen (som räknade passar) såg gorillan, eftersom man var så koncentrerad på något annat.

Och det värsta är att jag sett ett liknande experiment tidigare och hela tiden tänkte ”snart kommer det komma in någon som inte hör hemma på plan”. Ändå såg jag inget!

Googla på Henrik Fexeus på YouTube om du vill spana in fler av hans skrämmande experiment 😀

Den här terminen ligger fokus på guidning och reseledaryrket. Nästa termin går vi mer in på sälj. Men redan nu har vi fått prova på en del utanför skolan.

Som jag nämnt någon gång var jag och en klasskamrat på monterutbildning en dag för någon månad eller så sedan. Träningen var inför mässan Kunskap & framtid i Göteborg. Mässan hölls förra veckan, och vi var på plats i folkhogskola.nu:s monter. Där fick vi prata med nyfikna gymnasieelever och föräldrar, förklara begreppet ”folkhögskola” och hjälpa de vilsna att hitta rätt utbildning för dem.

Den här veckan fick vi ännu mera säljjobb. WatchItLive.se är ett företag som säljer paketresor med biljetter och boende till sportevent runt om i världen. De kände till Löftadalens folkhögskola och bad oss på turismlinjen ställa upp på att dela ut reklamblad på Nordstan. Sex av oss begav oss iväg.

Och det var fantastiskt roligt! 10 000 lappar var tryckta, målet var att dela ut minst 3 000 på några timmar. Jag förväntade mig en hel del sura ”nej” – man vet ju själv hur det är när säljare på stan försöker ge en reklam – men det var förvånansvärt många som tog emot. Och de som inte gjorde det sa snällt ”nej tack”, åtminstone i de flesta fall.

Men det krävdes rätt teknik. Det fungerar ju inte att bara stå där. Le, se dem i ögonen, gå fram eller luta fram mot dem, håll fram lappen långt och säg ”hej, varsågod”. Det var i alla fall vad jag upptäckte fungerade bäst. De flesta som tog emot tackade till och med, som på reflex. Egentligen var det en riktigt bra psykologilektion.

För övrigt jobbar vi just nu med bussresor. Att planera och utföra en bussresa. Och vår kommande vårresa, som vi själva ska utforma. Vi är sex grupper som alla jobbar med varsitt förslag, sedan ska vi rösta fram ett. Allt är väldigt hemligt om vilken destination varje grupp har valt. Ska bli spännande att se!

I morgon ska vi ha höglösning. Vi har haft ”röstcoaching” ett tag nu (andning, pausering, betoning, tydlighet, etc.) och högläsningen blir som en slutövning i ämnet.

Arkitekturlektionerna har slutat och nu har vi konst istället. Tittar på tavlor och analyserar.