För några somrar sedan ringde min mamma mig. Hon och pappa var på sin årliga Gotlandssemester och nu stod de på en gårdsloppis i Gammelgarn. Och samtalet rörde just gammalt garn. Det fanns nämligen massor till salu, och nu undrade hon om jag ville ha.
Det blev runt 500 g, tunt, entrådig mörkgrå ull, riktigt gotlandsgarn. Det är dubbla känslor kring detta garn. För det var en dödsboloppis, och jag undrar vilken stickare detta garn tillhört. Samtidigt är Gammelgarn en favoritsocken, med stranden Sjaustru som är mina barndoms somrars strand. Där var morfar stationerad under kriget, och där var vi en novemberdag 1992 när farfar ringde för sista gången. Morgonen därpå dog han.
Det är ett Gammelgarnsgarn som påminner om ön dit jag alltid längtar, som jag senast i natt drömde att jag bodde på.
Och nu blir det en kofta. Inget tjusigt – garnet är lite för rustikt för det. Inger avancerat – bara en slätstickad kofta.
Utmaningen ligger i stället i att jag inte följer ett mönster utan improviserar fram koftan efter egna mått. Nåja, lite hjälp har jag. En hel del faktiskt.
Fringe association har en suverän guide till hur man stickar en top down tröja. I stället för raglan gör jag ett första försök med Contiguous-axlar.
I diskussionen till tråden finns förslag på hur man gör ökningarna. Tyvärr såg jag dem bär jag redan var i gång. Här finns en ny metod som kallas blci och flci som användaren Imke utvecklat och som ska ge en osynlig ökning. Måste sticka en till kofta och pröva detta.
Koftan stickas med dubbelt garn, och vi får se om det blir alldeles för varmt.
