Posted in Stickning on 24 januari, 2013 | Leave a Comment »
Båda ärmarna är stickade till sista ökningen. Planen är att köpa en längre rundsticka och sticka resten på en gång, så att de blir lika långa, nu när det inte finns annat än cm att gå på. Därefter ska ärmarna och koftkroppen placeras på samma rundsticka, varpå oket stickas i ett, fram och tillbaka. Hur lång sticka behövs? 1.20? Det är lite drygt vad jag mäter runt axlarna.
Den andra ärmen blev prydligare, övning ger ju tyvärr färdighet vilket innebär att de två inte ser helt likadana ut.
Posted in Stickning on 23 januari, 2013 | Leave a Comment »
Ett par små, små sockor till vännens lilla pojke som kom strax innan jul. Stickade i Novitas 7 bröder.
Posted in Stickning on 22 januari, 2013 | Leave a Comment »
Någntinh var annorlunda på Ravelry. Andra mönster än de vanliga, eller i alla fall andra versioner av mönstren, låg uppe i mönstersöket. Till sist visade det sig att det inte var mönster, utan projekt, som visades. De med flest favoriter först. Det var ett nytt sätt att söka information, inspg jag i förmiddags, och några förkylda timmar har nu ägnats åt att bläddra bland alla fina projekt.
Det innebär att man får se riktigt fina exemplar av välbekanta mönster. Som denna, fantastiska version av Caramel, en kofta jag flera gånger varit nära att börja på. Hade tänkt göra den randig, som originalet, till jag idag ramlade på denna österrikiska, fantastiska gula kofta med grå detaljer. Efetr en hel del garnletande är nu kampes 2-trådiga i gult och grått beställt från Garnkorgen, liksom den där rundstickan jag behöver. Och jag behövde inte ens lämna sjuksängen!
Posted in Stickning on 22 januari, 2013 | Leave a Comment »
Posted in Stickning on 22 januari, 2013 | Leave a Comment »
Dropskoftan växer, men är just nu en rätt enahanda tv-stickning. Bara slätstickning kvar på ärmar och kropp, innan jag så småningom ska sticka det komplicerade oket. Då kommer det kräcas total koncentration. Men fram till dess behövs något mer utmanande och roligt.
Efter stickningen av den fina men ack så stora fair isle-mössan finns det stora mängder shetlandsgarn i olika färger kvar. Under en förkyld helg och en ännu mer förkyld måndag har därför en mudd i rosa, rött, rost och turkost börjat komponeras. Jag plockar mönster från olika fair isle-projekt på Ravelry, och prövar mig fram.
När jag ser resultatet inser jag att jag aldrig stickat något liknande. Vanligen är det enfärgat som gäller, annars är det på sin höjd mönsterstickning med två färger, eller randigt med flera. Det här ger ett helt annat intryck. Inget itt, inget svart eller grått, bara färger. Rosa är annars den färg jag beskaffar mig minst med i livet, men är fungerar det rätt bra.
Färgerna är vackra. Det syns inte på bilden eller i projektet, men det röda har skiftningar i blålila, och rost innehåller grönaktiga toner. Däremot inser jag hur viktigt det är att inte använda färger som ligger för ära varandra om mönstret ska framträda. Och vad är då för nära? Rosten och det röda ser helt olika ut när man lägger nystanen bredvid varandra, men när jag stickar med dem smälter de samman, och det är svårt att se mönstret.
Det känns också som att mönsterdiagrammen blir missvisande eftersom de bygger på kvadratiska rutor, medan stickningen i verkligheten resulterar i v-formade maskor. Igår froggade jag en timmes arbete, då de plus-liknande formerna i digrammet i praktiken kom att se ut som kristna kors, mer spetsiga nertill än upptill. Ett diagram som bygger på v:n och som ger en mer rättvisande bild av mönstret, kanske?
Posted in Stickning on 4 januari, 2013 | 2 Comments »
Julledighetsstickningen är en DROPS-kofta med det poetiska namnet 116-1 (ravelrylänk). Jag stickar den i mörkgrått, med senapsgult mönster på oket och, som många andra ravelrymedlemmar gjort, även längst ner på ärmarna. Inte helt säker på färgkombinationen, framförallt för att så många av användarnas koftor är så fantastiskt fina.
För första gången på länge fick jag äntligen möjlighet att prova en ny teknik och sitta och kolla på instruktionsfilmer på Youtube. Jag stickade en provlapp, och fick testa att sticka avigsidan med två färger. Jisses så pilligt! Koftan stickas fram och tillbaka i slätstickning i kropp och ok, vilket gör att man måste sticka aviga maskor på okets mönster. Många har valt att göra en tröja av mönstret och på så vis kunna sticka med rundsticka från rätsidan, eller först sticka på rundsticka för att sedan klippa upp den till en kofta. I avsaknad av symaskin kommer jag inte våga sätta saxen i projektet, så det får bli den svåra vägen i stället.
Som julstickning är den perfekt – stickar både kroppen och ena ärmen parallellt. Efter resåren är kroppen bara slätstickning, utan minskningar eller någon som helst räkning, i runt 40 cm. Perfekt tv-stickning alltså. Samtidigt (ok, inte samtidigt, har bara två händer) stickar jag ärmen med mönsterstickning på strumpstickor, och kan sitta i gungstolen och koncentrera mig, med radio eller musik i öronen.
Posted in Stickning on 4 januari, 2013 | 1 Comment »
Några dagar in på det nya året kan det vara på sin plats med en inte helt originell tillbakablick på 2012. Vad har stickats? Toppar och dalar? Favoritprojekt? Så, här följer
ÅRETS…
…RESEPROJEKT: Gertrud. En bebisfilt i virkade mormorsrutor. Eller snarare mormors rutor; kopierade från överkastet mormor Gertrud virkade till min mamma för många, många år sedan. Jag fick aldrig träffa henne, eller farmor som också hette Gertrud, men jag kan åtminstone göra lika många stolpar i en lmb som hon gjorde. Däremot är jag inte lika ihärdig som hon var – detta blir betydligt färre rutor än vad hon åstadkom. Gertrud har hållit mig sällskap på tre stycken längre arbetsresor till Azorerna och Gran Canaria, där jag suttit på två kända seglarbarer, virkat och glott på folk. I Horta på Azorerna ledde de virkade rutorna dessutom till kontakt med både en amerikansk besättning och en portugisisk museiguide. Det går inte att underskatta rutornas funktion som snuttefilt under resorna, långt innan de monteras till en verklig filt.
…INSPIRATIONSPEAK. Yll o Tylls fair isle basker. Fick stickinspirationen att återvända, en riktigt tung oktoberdag. Beställde garnet, stickade, var inte helt nöjd med den rostrosa färg som de ersatt originalets orange med, men roligt att arbeta med så mycket färg. Den blev jättefin. Och alldeles för stor. Resåren är för lös, mössan för pösig. Inte ens med isytt resårband sitter den riktigt bra. Mössan blev därför också symptomatisk för årets…
…STICKDEPRESSION. Inte kul. Inte nöjd. Så många fel. Jag hatar fel. Så många omstarter eller froggningar för att det inte är snyggt, roligt eller bra. Därför känns det som att det genomgående temat för året på bloggen har varit gnäll. Så vad kan man göra åt detta? Efter jul gick jag igenom garnlagret och sorterade ut restgarner och garnkvaliteter som jag inte trivs med. De kan vara jättefina, men får två negativa konsekvenser. För det första skapar de stress och en känsla av måsten. Att jag borde ta till vara på det garn jag har och ta tillvara på rester. För det andra leder detta till att jag sökt mönster som i första hand passar de garn jag har, inte som jag verkligen vill sticka eller som väcker en känsla av lust och sticklängtan hos mig. Det är det numera slut med. Nu ska mönster styra, därefter köps garn som passar till dem om det inte finns lämpligt garn hemma. Mina garnutgifter är sannolikt väldigt låga om man ser till stickvärlden, jag kan med gott samvete se till att min garnkonsumtion främjar, inte hämmar, mitt största intresse som den senaste tiden inte varit till särskilt mycket glädje.
…SOMMARFAVORIT 1. Under våren och sommaren stickades det varma ting. Vårens stickprojekt var en Yllet-tröja i grå ull till min mamma. Egentligen en enkel slätstickning, men eftersom jag inte tilltalades av de pösiga axlarna och ärmarna var det en rolig utmaning att försöka anpassa mönstret till ett mer välsittande och prydligt resultat. Min fina mamma brukar envisas med att inte använda vissa av det jag stickar till henne – de är för ”fina”. Jag försöker att inte ruska henne utan milt förklara att har man lagt XXX timmar på ett plagg är det väl bra om de inte ligger i garderoben… Därför var det tur i oturen att hon fick en så vindpinad och kylig sommarsemester – polon var tydligen på hela semestern och värmde från den gotländska ostkustens vindar. Fin tröja, fin mamma, roligt att den blev använd.
…SOMMARFAVORIT 2. Nimbus. En tjock, kort kofta med breda rätstickade kanter och krage, som stickades rekordsnabbt under semesterveckorna. Stickad i DROPS Alaska, som tyvärr luddar sig en hel del. Men är både skön och elegant på samma gång. Skulle gärna sticka en till, i bättre garnkvalitet. Enligt sambon ett av de snyggaste plaggen jag stickat.
…MÖNSTER. Hommage. Det första egna mönstret, ett sjalmönster inspirerat av den populära Harunisjalens avslutande löv.
2013 då? Förhoppningarna är stora, både på stickfronten och i övrigt. Måtte det bli mer, vackrare, roligare och mer kravlöst stickat. Hoppas ni alla får ett fantastiskt stickår!
