Min svärmor gav mig ett 150 g-nystan med Järbo Raggi Multi, i brun-blå-gröna toner. Inspirerad av Dödergöks (behövs ens nån länk?) brutna mosstickning kompletterade jag med ett enfärgat ragginystan i en grön ton som påminner om multigarnets färger. Hälen stickas enligt Stickåbrinns instruktioner, och tack vare dessa två bloggares anvisningar går det alltså att komponera en egen socka utan andra mönsteranvisningar. ”det här kanske jag kan lära mig utantill” hinner jag tänka när jag stickar hälen, innan jag inser att jag i fredagströttheten gått rakt på de korta varven, utan att först ha stickat de tjugo varven för hällappen…
Rasande fort går det, med grovt garn, 40 maskor, stickor 4, färgbyte på varje varv och dessutom mosstickningen, som alltså stickas som följer:
varv 1: *1 r, 1a*
varv 2: sticka alla räta
varv 3: *1 a, 1 r*
varv 4: sticka alla räta.
Anledningen att jag sällan stickar i flerfärgat garn är att jag har svårt för det spräckligt randiga resultatet, och ännu svårare för strumpor som inte blir likadana. Mosstickningen bildar som ett enfärgat galler över ränderna, och gör intrycket mer enhetligt. Min lycka var dessutom stor när jag upptäckte att färgerna växlar enligt ett bestämt mönster, och när socka ett var klar kunde jag leta upp rätt punkt i färgkiftena och börja på nästa. Hittills stämmer det, och de ser åtminstone nästan likadana ut. Socka ett sitter löjligt bra, men tanken är att de kanske kanske ska bli en julklapp. Kanske.
För det är ju roligt att ge. Och att få. Särskilt när kollegan varit på konferens på Island och har med sig två Lett-Lópinystan i grönt som tack för stickkursen (nåja, kurs och kurs) jag hållt under hösten på jobbet. Bortsett från hur rörd jag blir över hennes omtänksamhet och tacksamhet känns det mest oförtjänt. Hon behövde bli påmind om hur man lägger upp, och hur man stickar aviga, och har sedan helt på egen hand tagit sig för att sticka på rundsticka, listat ut hur hon ska sticka en löspolokrage med delade sidor att stoppa in under sonens jacka, och börjat sticka strumpor. Med så driftiga elever behöver man bara luta sig tillbaka, dricka kaffe och tacksamt, tacksamt ta emot isländskt garn. Vantar? Muddar?
I en kommentar till senaste inlägget påpekade Stickeralla att det helt enkelt blir ojämnt när man stickar i lingarn. Då hade jag redan hunnit börja om med en ny linstickning; en sanslöst enkel konstruktion där man stickar två stora kvadrater, som sedan sys ihop på tvären med hål för huvud och armar. Den enda dekorationen är ett hålmönster för där ärmarna ska vara.
Resultatet blir förvånansvärt jämnt, i slätstickning istället för rätstickning. Misstänker dock att den kommer att få ligga i träda medan julklappar tar form under den kommande månaden. Men vad? Till vem?
