Författararkiv: Bokbabbel

Ruggiga kaniner

Posted on by
1

Kaninjägaren av Lars Kepler XXX
kjUsch, det lät som en riktigt ruggig bok det här: mordoffren som hör en barnramsa om kaniner innan de dör. Den hänsynslösa mördaren som stryker omkring i skuggorna.

Men… Den lyfter liksom aldrig? Visst är jag intresserad av sambandet mellan mordoffren, men för att få reda på det får jag läsa om några stickspår, den gudomligt vackra Saga Bauer och Joona Linnas gråa ögon (det börjar likna S.J. Boltons ögon-fixering vid något skede). Och sen är det så väldigt våldsamt, på ett sätt som inte känns motiverat. Det är fötter som skjuts loss vid vristen och armstumpar som huggs av. Jag kände mig inte så imponerad faktiskt. Sedan tyckte jag också att själva gåtan kändes rätt tunn – nu har ju inte Kepler direkt varit känd för trovärdiga deckare, men det har jag haft lättare att svälja med de tidigare böckerna. Nej, en besvikelse faktiskt.

Månadssummering januari 2017

Posted on by
1

Fredrik Backman – Björnstad
Karolina Ramqvist – Det är natten
M.L. Stedman – Fyren mellan haven
Max Porter – Grief is the Thing With Feathers

Antal böcker på finska/engelska: 0/1
Antal novellsamlingar: 0
Antal ungdomsböcker: 0
Antal graphic novels: 0
Antal tunnisar/tegelstenar: 2/0
Antal böcker lästa på Kindle: 0
Sammanlagt: 4

Månadens bästa: Årets första bok, Björnstad. Vore jag vidskeplig skulle jag säga att det bådar gott för det kommande året!
Månadens sämsta: Fyra böcker varav två tunnisar – bra start på läsåret det här, mutter mutter.
Månadens överraskning: Att jag slukade en Backman-roman om ishockey :D.
Månadens besvikelse: Av fyra hypade böcker var en en fullträff och tre sådär…

Delade författare och boknyheter

Posted on by
2

Plötsligt händer det: Fiktiviteter upptäcker att Sarah Pinborough utkommer med en ny bok, Behind Her Eyes, alldeles precis nu! Hur har vi missat det?! Men strunt samma, roliga nyheter hur som helst! (Läsa leftovers var det ju, ähum ähum…).

Det är fint också, hur jag kan känna att jag ”delar” vissa böcker eller författarskap med någon. Denna Pinborough förstås just med Fiktiviteter, vi sam-bloggade ju dessutom om den senaste boken 13 minutes förra året. Många amerikanska thrillerförfattare med min thrillertvilling Dark Places. Emily St John Mandel med Fiktioner. Finfint :).

Leftovers från 2016

Posted on by
8

Jojo, man försöker väl hålla sig lite à jour med vad som är the talk of the town även om man inte riktigt hinner med att läsa alltihop. Här ser ni en hög med böcker som utkom eller i alla fall var högaktuella förra året, och som jag är på väg att ta tag i… så småningom. As soon as possible, vad det nu sedan innebär? Inser i detta nu att jag naturligtvis glömde Harry Potter-åttan från högen, men orka samla ihop böckerna och stå på huk och fotografera som en dåre ute i vinterkylan igen. Nä va?

Jag hade tänkt försöka läsa mer ur den egna hyllan i år, älskar ju biblioteket och lite mig själv för att jag är så duktig på att använda mig av det, men det står ju en massa olästa böcker i den egna hyllan också. Ähum. Fast sedan läste jag t.ex. Kattas läslista och var visst tvungen att klicka Reservera på både en och två böcker i alla fall. Nåväl. Bara jag läser så!

DISCLAIMER: Ingen av böckerna kom till skada under fotograferingen.

Dagbok ur en sorg

Posted on by
4

Dagbok från ditt försvinnande av Malin Lagerlöf
dagbfMen alltså jag är så dålig på att läsa och framför allt recensera memoarer, non-fiction! Lagerlöf skriver om hur hennes man försvann från på en jobbresa där han var och rekognocerade platser att filma på. Hur hon blev ensam kvar med deras tre barn, varav den yngsta bara tre månader gammal. Och det är hemskt, herregud, hur kommer man över sådant? Men om jag inte älskar boken, då känns det nästan som om jag recenserar hennes sorg och sorgearbete? Som om jag har invändningar mot vad hon gjort eller inte gjort, eller vad hon väljer att dela med sig av en såpass privat sak. För trots sitt tunga ämne kryper den här boken inte riktigt under huden, och jag försöker fundera på varför det är så. Ibland önskar jag kanske mer konkretion, detaljer, inte svepande konstateranden där det plötsligt ändrat årstid. Fördjupning i varför hon inte önskade att hans kropp någonsin skulle hittas i havet, vad hon tänker kring att en del av hennes barn kommer att minnas pappan och den yngsta inte kommer att göra det. Sånt. För hennes del vill jag att hon och barnen klarar sig, kravlar sig upp ur sorgen och går vidare med först stapplande och sedan allt starkare steg. Men för bokens del önskar jag kanske lite mer.. konkret sorg?

Har ni läst? Vad tyckte ni?

Bra start på läs-året

Posted on by
7

Björnstad av Fredrik Backman XXXX+
bjFörlåt alla Ove-älskare, men den boken har aldrig intresserat mig. Hade liksom helt fräckt dömt ut Backmans författarskap som ”inte för mig”. Sedan började Björnstad dyka upp här och var på bloggar jag gillar, och även tematiskt lät den intressant: en liten småstad där känslorna svallar kring ishockeyn, både inom och mellan familjer. Vad glad jag är jag läste den, för jag gillade massor!

Vet du vad som händer med kol man utsätter för extrem press, Peter? Det blir diamanter.

Ett juniorlag som gått längre än man kunnat drömma om. En stjärna på isen. Rika pojkar och fattiga pojkar, korta och långa. Pojkar vars föräldrar stöttar dem ekonomiskt och pojkar vars föräldrar stöttar dem, punkt. Flickor som drömmer, som förändras, som växer. Föräldrar som hoppas, som kämpar, som blundar. Ett samhälle som balanserar på ruinens brant, som lägger allt sitt hopp och lite till till en handfull pojkar med ishockeyklubbor.

I lilla Björnstad kläms många stora känslor ihop på en liten ort. Backman skildrar skickligt det stora och det lilla; den enskilda individens vedermödor men också hur ringarna på vattnet sprider sig blixtsnabbt framför allt på små orter. Politiken inom klubben, glädjen och kärleken till spelet, till laget. Men också vad som händer när katastrofen slår till, när man ensam måste ställa sig mot kollektivet. När tonårspojkar (och direktörspampar) som fått höra Laget är större än jaget sedan de ställde sig på ett par skridskor första gången plötsligt tvingas rannsaka sig själv och fundera vad som egentligen är vänskap, vad som är mod. Läs!

Lässtatistik 2016

Posted on by
2

År 2016 läste jag sammanlagt 76 böcker.

41 på svenska
7 på finska
28 på engelska

11 böcker var skrivna av en man och 65 av en kvinna. Otroligt skev fördelning här (85,5 % kvinnor)!

Bara 9 stycken var mina egna fysiska böcker jag köpt eller fått i present och ytterligare 11 lästes på Kindle. Enbart 9 var recensionsexemplar, men så får och ber jag också om betydligt färre numera. Den ”instans” som främst försåg mig med böcker var definitivt biblioteket: 47 böcker (62 %).
73 böcker lästes på originalspråk och bara 3 av de lästa var översatta.

Det här året var i och med Bokbabbelbebisen omtumlande på det privata planet, och det speglar sig naturligt nog i lässtatistiken. Graviditetströttheten gjorde att jag läste mindre än vanligt i början av året, som ledig och höggravid läste jag massor och mitt i sommaren kom då sedan det lilla barnet och efter det var inget sig likt. Varken sömntimmarna, läsivern eller livet överlag. Precis som det ska vara. En del vittnade om att de läste massor under de intensivaste amningsmånaderna, men jag fick det sällan att fungera rent praktiskt tyvärr, så läsandet har jag ägnat mig åt främst när barnet sovit.
Oväntat har jag läst mer på finska än de senaste åren, trots betydligt färre lästa böcker överlag. Minskande antal egna fysiska böcker och recensionsexemplar och nästan bara kvinnliga författare, men i övrigt inga desto större överraskningar. Ska ändå försöka läsa lite mer under den egna bokhyllan nästa år tror jag?

Siffror från tidigare läs-år hittas sedvanligt i statistik-kategorin.