Mitt Universum

Om byggnadsvård med kulturhistoria.


4 kommentarer

Glommersträsks bygdemuseum

glommersträsk5
Stilleben från salen med säng och väggur och bakom alltihopa en konstfullt målad timmervägg med klinade såtar.

glommersträsk9
På 1700-talet ville staten att Norrland skulle befolkas och uppmuntrade på olika sätt människor att bosätta sig där. Mangårdsbyggnaden stod färdig 1810 och förlängdes 1839 med 10 alnar (på andra sidan entrébron). Då erhölls en stor sal på bottenvåningen och i det nya rummet på övervåningen inrättades en skolsal. Nej, fasaden är inte tjärad trots den bruna färgen.

glommersträsk8
När man stiger in genom köksdörren ser man detta stora bondkök med tredingstak och fyra fönster åt tre väderstreck.

glommersträsk3

glommersträsk4
Skåpet är verkligen färggrant och plats är beredd för vattensån av koppar.
glommersträsk1
Wow!

glommersträsk2
Den öppna härden är omgjordad av trä nertill. Typisk är ”långhyllan” upp mot tak; två träbjälkar som man lägger saker tvärs över (t ex tråg och lodbössan) eller hänger upp föremål i, ni kan se barnstolen hänga därifrån.

glommersträsk7
Ett mycket intressant rum är skolsalen på övre våningen. Den inreddes 1843, året efter att skolstadgan trädde i kraft, så  det är en tidig exponent för det statliga skolväsendet. Kontrakten med bonden finns bevarat och kan läsas på plats. Skolbänkar och vissa andra inventarier är från senare tid. Undervisningen höll Svenska Missionsförbundet i och syftet var att lära samiska barn kristendomskunskap, göra dem till ”goda medborgare”. Vi har en imperialistisk historia även här i landet.

glommersträsk6
Väggmålningarna är kraftfulla och färgstarka.

glommersträsk10
Det timrade utedasset med 3 hål flyttades nyligen till hembygdsområdet. Det jag gillar är att det även är avsett att nyttjas av besökarna. Jodå, här finns moderniteter som vatten i hink, pumptvål och toapapper men det kom inte med på bild. Vad ger mer autenticitet än ett torrdass ihop med en gammal gård?

Bygdemuseet i Glommersträsk (umesamiska: Midtjá) kallas Hängen-gården. Här och här finns mer att läsa om den. Vi kom dit precis i stängningsdags men den vänlige guiden lämnade dörren öppen och gav oss tid att i lugn och ro gå runt i mangårdsbyggnaden på egen hand medan han gick iväg på ett ärende. Människor i norra delen av landet kan verkligen vara vänliga.

 

 

 


Lämna en kommentar

Istället för stuprör

Istället för stuprör har vi på annexet en granslana/stör som förbindelse mellan hängränna och mark. Den där stören var nu ganska förverkad nertill så den vändes istället för att bytas ut.
hängränna2
Stören hålls fast upptill av en specialkonstruerad metallkrok. Metalltråden är inkörd i hängrännans vulst och sen böjd till en öppen ögla.
avvattning2
Av tyngdlagen står den stadigt mot mark. Längst ner en platt liten sten i gräset som anhåll.

Om ni inte tänker på det så är nocken väldigt speciell på detta nybyggda hus, ett gammalt sätt att bygga nock på tegeltak i de landskap där taktegel först dök upp. Vi har fortsatt med den gamla byggtekniken utan nocktegel. Så ser det ut på alla andra byggnader här med tegeltak, utom bostadshuset som har två brädor lagda över nocken.
avvattning1
Nu är stören vänd och håller några år till.

Det var av denna hälsingegård jag såg att en stör användes som vattenavledare. Idag är det vanligare är stuprör eller kedja men allra vanligast ett stuprör som allt emellanåt sätts dit utan reflektion över behovet.


2 kommentarer

Lärk

På 1780-talet blev de första lärkarna (Larix decidua) inplanterade som prydnadsträd i Sverige. De har med tiden anpassat sig och har nu spridit sig som vildväxande upp till de södra delarna av Norrland. Lärken är Södermanlands landskapsträd.
Larix_decidua_-_Köhler–s_Medizinal-Pflanzen-216
Franz Eugen Köhler, Köhler’s Medizinal-Pflanzen

Vi har haft tre lärkar på vår gård, numera två efter att vattensorkar gnagt på ena lärkens rötter. Den som sågades ner fyller nu en annan funktion på gården. Lärkarna planterades någon gång på 1910-talet och vi tror att det var högsta mode på bondgårdarna i trakten för lärkträd finns kvar på fler gårdar. Lärkarna har vackra barrblad, mjuka, ulliga, gulliga och fina kottar. Kottarna gillas av ekorrar och av stenknäck (fast de senare har jag inte sett här, kanske pga okunskap). Men ack så skräpiga de där vackra träden är – grenar och kvistar faller i mängd till marken året om.

Vilket är ditt landskapsträd?

Lärkträdet som blev ett plank mot rådjuren…


…i ett försök att likna griseknorrarnas inhägnad från tidigare.


2 kommentarer

Dragonfly

takfläkt
Takfläkten Blow är vacker vare sig den snurrar eller är stillastående. Jag valde transparenta vingar för att få den maximalt diskret. Den gör nytta på ett vackert sätt. Ljuset reflekteras i vingarna och ger stillsamma blänk. Så här på sommaren behövs inte belysningen som finns i den vita opala kroppen. På vintern kan de köras i motsatt riktning för att varmluften ska tryckas neråt.  Jag är fortfarande förtjust i min investering.