Hej på er från ett soligt och underbart södra Sverige. Lämnade just Kristianstad station på vägen via Malmö till Köpenhamn, där jag flyger hem till Helsingfors. Har haft ett fantastiskt veckoslut här i Kristianstad tillsammans med nya och gamla vänner.
När jag anlände Köpenhamn flygfält i fredags var det ännu en gång väldigt påtagligt vilket smidigt och underbart proffsigt flygfält det är. Vi kan slå oss på bröstet och säga UGH UGH hur mycket vi bara vill i Norge, Sverige och Finland, men det smidigaste bemötandet och särskilt det att ta sig till och från flygfältet är helt unikt.
När jag kom fram till Kristianstad blev jag hämtad av Roger Jonsson, en av eldsjälarna bak kampanjen ”Hjälp Ebba stoppa cancer” och ”En gala för livet” där jag sjöng i helgen. Det att ge sig så totalt in i att hjälpa andra med kropp och själ så som Roger och hans gäng har gjort och gör i detta projekt är VÄLDIGT imponerande. Vilken genuint underbar mänska, och samtidigt just så totalt i kontroll som en ledare för en kampanj måste vara.
En annan som har total kontroll är krögaren ”Joakim” på Bykrogen i Österslöv. Ett helt unikt underbart ställe där jag bodde hela helgen. Maten var fantastiskt bra, och krögaren själv tillsammans med sin personal totalt underbara till alla dygnets tider!
Men hjältarna var det många av denna underbara helg och i synnerhet på lördag när jag fick äran av att träffa även Ebba. 14 år gammal blev hon och hennes familj drabbad av den STORA mardrömmen det måste vara att få de orden från en läkare. ”Du har cancer”. Och inte nog med det, men det är skelett cancer som Ebba fick. Hon gick igenom 16 cellgiftsbehandlingar och en otroligt smärtsam operation där hennes knä och delar av skenben och lårben byttes ut mot protes. Hon var galans frontfigur och är en helt fantastisk underbar 16 årig tjej. Det att våga stå fram som hon gör och vara ansiktet för det hela är inte ett givet val för många. Det är STORT att våga och jag är full av beundran!
Det blev ett kärt återseende även med gamla vänner som sagt, min favorit från Idol 2009 Calle Kristiansson var med och rockade både på och utanför scen. Kalas kul att ses igen och hans band ”Calle and the Undervalleys” är helt enkelt skitbra!! Den som höll i galan som konferencier var Zara Kronvall-Sigfridsson. Det visade sig att detta var första gång för henner, ha ha.. Det FÅR INTE vara sista, jätte proffsigt och naturligt fixat, både som sångerska och galans ”proffspratare” 🙂
En som kan prata annars är Marika Carlsson. Blev korad som Sveriges roligaste kvinna 2012, jag har inget svårt med att förstå varför. Snabb som få i repliken, nått som jag även fick smakprov på i bilen när hon ”bet huvudet av mig” Ha ha, jag hade inte en chans. Men vad hon sa går inte att skriva här 😉 Vi andra som fick glädjen av att glädja denna afton var ”The Dimestore Junkies” de var även husband, under grym ledning av Niclas Brandt.. väldigt bra!
Hasse ”Kvinnaböske” Andersson fick förtjänad applåder efter att ha gungat hela salen i gång J Anniela Andersson gjorde en fantastisk version på ”Helo”, Emmalisa Norrhamn sjöng tillsammans med sin barnkör så att inget öga var tort.. Monia framförde ”Downtown train” här hann jag inte vara ute och lyssna för jag skulle på scen själv rakt efter, men det lät kanon ”back stage” i varje fall. Den som höll i trådarna och var med som arrangör är Paula Wright., mycket bra! Hon framförde en specialskriven låt för kvällen, både hon och låten är helt fantastiska! Hon framförde även ett country nummer med min nya blodsbroder Joakim ”Jocke” Olsson. Länge sen jag har haft så kul som med Jocke och Anders Andersson, grym gitarrist som bland annat varit på turné med Backyard Babies. Och på toppen av det hela fick jag träffa ”Kenta Kanon” som är DJ legend!
Så det är som ni förstår många nya underbara minnen jag tar med mig hem till Finland efter ännu en resa i musikens täcken. Men efter att ha träffat alla dessa underbara barn och även äldre som är drabbad av cancer kan jag inte låta bli att fundera. Hur i helvete kan livet vara så orättvist mot vissa och en glädjens resa för många av oss andra?
Det är tur då att det finns förebilder som Ebba, Roger, lilla killen med protes (tror han heter Jocke) Niklas som var min ”driver” tillsammans med sin fru. Cancer drabbar och slår undan den stabila grunden vi försöker stå stadigt på. Träffade en mamma som har en liten tjej som har cancer som sa det enkelt. ”Vi måste skita i att lida, när diagnosen är ställd måste vi gå vidare annars hittar vi ingen väg ut. Vi kan inte ändra på nått, det hjälper inte att fastna i VARFÖR?? Då kommer vi ingenstans, bort med den frågan och kämpa vidare med nått vi kan påverka. Klarheten är klockren och sanningen kommer som en nära på elak viskande iskall vind i örat. Livet har aldrig varit rättvist och kommer heller aldrig att bli det..
Tjärlek och RESPEKT!
Geir
P.S. här kan ni hjälpa Ebba att hjälpa..
