Aktuellt

UTBILDNING | Inget annat OECD-land har sett samma kraftigt sjunkande skolresultat som Sverige under senare decennier. Såväl lärares som elevers kunskaper fortsätter att falla. Men för inte länge sedan hade vi en lärarutbildning på elitnivå och ett skolsystem med mycket annorlunda förutsättningar. Vad är det som gått förlorat? Erik Lidström diskuterar skolans kris i ljuset av den nära historien.

RELIGION | Hur är det att som vuxen västerländsk kvinna konvertera till islam? Valet kan tolkas som en reaktion mot den egna kulturens tvingande idé om frihet, skriver religionssociologen Madeleine Sultán Sjöqvist. Islam – i dess konservativa form – anses skapa den trygghet och stabilitet som en liberal, sekulär demokrati inte förmår. I detta perspektiv blir kvinnlig underordning lika med befrielse.

IDÉER | Vad får människor att begå så remarkabla illdåd som en Breivik eller en IS-krigare? Våra gängse svar på frågan är psykologiska försvar mot en alltför hårdsmält verklighet snarare än seriösa försök att förstå, skriver Torbjörn Tännsjö. Vi bör betrakta omvärlden utan hänvisning till vare sig ”galenskap” eller ”ondska”.

MORAL | Tal om människovärde bidrar inte till den jämlikhet som det från början var tänkt att värna. Det duger endast till att deklassera allt icke-mänskligt. Med vilken rätt ges en viss art unikt värde och alla andra bara bruksvärde eller inget värde alls? Begreppet människovärde är i grunden religiöst och bygger på idén om Homo sapiens som Guds avbild. I ett sekulärt samhälle är det oanvändbart, skriver Birgitta Forsman.

UTBILDNING | Skolan är i kris – men oron över haveriet klingar falskt. I decennier har svensk pedagogik syftat till allt annat än att höja elevernas kunskaper. Vi har därmed fått den skola vi förtjänar, skriver Gabriel Heller Sahlgren. Nu riktas fokus återigen mot annat än kunskap. Vem tar ställning för en skola med klassiskt lärande i centrum?

PSYKOLOGI | Sveriges hastiga vändning i migrationsfrågan år 2015 säger minst lika mycket om psykologi och samhällsnormer som om sakpolitiska bedömningar, skriver Katarina Barrling. Omvändelsen belyser hur ett samhälle kan överskatta sin förmåga att höja sig över det materiella. Men det svenska exemplet visar också med all tydlighet hur mänsklig åsiktsbildning styrs av grupptryck, social belöning och bestraffning.

BOSTÄDER | Politiska ingrepp skapade en bostadsinfarkt som höll på att föra svenska städer till ruinens brant. När regleringarna lättade kom en återhämtning och innerstäderna växte. Nu missförstås naturliga värdeökningar som ett problem och nya ingrepp börjar efterfrågas, skriver Jan Jörnmark. 

ENSAMKOMMANDE | Sverige har länge debatterat frågan om medicinsk åldersbedömning av asylsökande. Nu står vi i begrepp att införa en metod som är både obeprövad och betydligt mer kostsam än alternativen. Inget annat land i världen har gjort samma val. Vad händer om metoden visar sig inte fungera? Det politisk-vetenskapliga rabaldret är svårt att förstå, skriver läkaren Mattias Haglund.

MÅNGFALD | Reportern fick i uppdrag att göra ett program om normkritik. Han ville intervjua både förespråkare och kritiker. Men när han också ville ställa frågor till den egna företagsledningen om organisationens normkritiska normer tog det stopp. Nu har reportern fått lämna företaget. Dan Korn frågar sig om normkritiken har blivit en dogm.

SJÄLVBILDER | När ett land betraktas som ett företag, som ska marknadsföras globalt, förskjuts idén om vad en stat är till för och vad det innebär att vara medborgare. Torbjörn Elensky reflekterar över varumärket Sverige och demokratins villkor i en tid av tilltagande politiskt PR-tänkande.

IDÉER | I Dantes Den gudomliga komedin skildras den senmedeltida människans kamp för att befria sig från klanmentalitet och i stället skapa ett samhälle uppbyggt kring fria individer. Att läsa Dante innebär en viktig påminnelse om den kampen och dess enastående konsekvenser i form av konst, upptäckter och vetenskapliga rön, skriver Johan Lundberg.

STATEN | Man kan inte utgå ifrån att ”politik” och ”myndigheter” alltid är de goda krafter som framgångsrikt korrigerar marknaders girighet. Den offentliga makten utövas även den av människor med människors svagheter, däribland behov av grupptillhörighet i de kulturer där de verkar. Det är åter dags att avmystifiera de offentliga institutionerna – de företräder mer än ”allmänintresse”, skriver Hans Bergström.

IDÉER | Det som utmärker Sverige är inte svenskhet, utan att vi lämnat vår distinkta nationalkaraktär bakom oss. Vi är moderna – bärare av värden som förr eller senare kommer att förverkligas av alla kulturer. Så menar tongivande röster i debatten. Adam Nelvin hör en variation på ett evigt tema i västerländsk idéhistoria: myten om mänsklighetens framåtskridande och historiens slutpunkt.

KULTUR | Svenska museer säger sig vilja representera alla, ge plats för ”allas berättelser”. Men alla forum är inte till för att berätta alla historier. Vem bestämmer vilka berättelser som angår vem? Tanken att lokal svensk kultur inte skulle vara intressant för människor med rötter i andra delar av världen bygger på en outtalad tro på just det man vill bekämpa – nämligen föreställningar om jord och blod, skriver Dan Korn.