Det finns ju lite olika sätt att avsluta kanter på. Man kan mudda (dvs. sy på en dubbelvikt remsa), man kan använda kantband, man kan fålla vanligt eller fålla med spets, man kan göra infodring…osv. En sak som är kan vara lite pilligt, men väldigt smidigt, är att kanta med vikresår. Oftast går det väldigt bra, men lite problem kan man stöta på.

Jag är van att kanta med bandkantare på en täcksömmaskin när jag kantar med kantband. Där hjälper maskinen mig att dra lagom mycket i kantbandet så att t.ex. halsringningen hålls snyggt inåt och inte viker ut sig som den gör om man inte töjer kantbandet. Det reglerar jag enkelt genom att ändra på diffrentialmatningen. När jag syr med vikresår får jag komma ihåg att dra lite i resåren på egen hand. Genom att ångstryka förstiktigt efteråt drar vikresåren ihop sig lite och på så sätt kompenseras det om jag inte riktigt dragit i resåren tillräckligt under sömnaden. Är det allt för snäva kurvor brukar jag faktiskt välja bort vikresåren till förmån för något annat sätt att avsluta.

Material i detta inlägg: Rosa vikresår med guldprickar, vävd lapp med flamingo, vit vikresår med guldprickar, rosa tyg med guldögon från Wcollection och tyget Grids pink från Tyglcyka.

Den lilla koftan är i strl 44 (prematur) och klänningen är i strl 116. Rosetterna är gjorda av ihopsydd vikresår som jag knutit och sedan bränt lite i kanterna på.