Vad är fri programvara?

Fri i fri programvara refererar till frihet och inte till pris. Namnet har använts i denna betydelse sedan 80-talet, den första kompletta definitionen är i GNU's Bulletin, vol. 1 no. 1, publicerad februari 1986. Sammanfattningsvis är det fyra friheter som definierar fri programvara:

• Friheten att använda programmet, oavsett ändamål.

  Att införa begränsningar på användandet av fri programvara, som till exempel tidsbegränsningar ("30 dagars provperiod", "licensen går ut 1:a januari, 2004"), syfte ("nyttjande medges för forskning och icke-kommersiellt bruk") eller geografiskt område ("får inte användas i landet X") gör ett program ofritt.

• Friheten att studera hur programmet fungerar och att anpassa det till dina behov.

  Att applicera juridiska eller praktiska restriktioner mot att modifiera ett program, som att kräva speciella licenser, kräva att ett Non-Disclosure-Agreement (NDA) skrivs eller - för programspråk som kan presentera koden på olika sätt - hemlighålla den mest lämpliga formen för en människa att läsa och ändra ett program ("källkoden"), gör också programmet proprietärt (ofritt). Utan friheten att förändra ett program, är man fortfarande beroende av en enskild leverantör.

• Friheten att sprida kopior så att du kan hjälpa din granne.

  Programvara kan kopieras och spridas i princip utan kostnad. Om du inte har tillåtelse att ge ett program till en person som behöver det, så gör det programmet i fråga ofritt. Att sprida ett program kan göras mot betalning om du så önskar.

• Friheten att förbättra programmet och sprida dina förbättringar så att hela samhället kan dra nytta av dem.

  Få är en bra programmerare på alla områden. Vissa kan inte programmera alls. Denna frihet låter dem som inte har tid eller kunskap att lösa ett problem att indirekt få friheten att förbättra. Detta kan göras mot betalning.

Dessa friheter är rättigheter, inte skyldigheter, men för att följa dem ställs ibland vissa krav på en person. Vem som helst kan välja att inte nyttja dessa friheter, men kan också välja att nyttja dem alla. Det ska poängteras att fri programvara inte exkluderar kommersiell spridning. Om ett program inte tillåts att användas och spridas i kommersiellt syfte är det inte ett fritt program. Ett växande antal företag baserar sin affärsmodell helt eller åtminstone delvis på fri programvara, inklusive en del av de största proprietära programvaruleverantörerna. Fri programvara gör det lagligt att erbjuda hjälp och assistans, det gör det inte till ett tvång.

Terminologi

Engelska verkar vara det enda språk som har en sådan stark tvetydighet mellan frihet och pris. (Detsamma gäller svenska, jämför yttrandefrihet med fri taxa. övers. anm.) När man översätter fri programvara till andra språk blir det "logiciels libre" på franska, "software libre" på spanska "software libero" på italienska, "Fri Software" på danska, eller motsvarande så att det är lätt att förstå att det är frihet som avses.

Open Source

Den 3:e februari 1998, i kölvattnet efter Netscape meddelat att de släpper sin webbläsare som fri programvara, möttes en grupp i Palo Alto i Silicon Valley och diskuterade att påbörja en kampanj för fri programvara genom att använda termen "Open Source". Målet vara att snabbt kommersialisera fri programvara och höja acceptansen för den bland företagen och riskkapitalbolagen i den snabba, nya ekonomin. Som ett led i detta, valde de medvetet att förbise de långsiktiga frågorna (så som filosofi, etik och sociala effekter) som är relaterade till Fri Programvara eftersom de kände att dessa var hinder för att få en snabb acceptans i målgruppen. De föreslog att man skulle fokusera enbart på de tekniska fördelarna1.

Ofta används, med goda avsikter, termen "Open Source" - som från början definierades till att betyda samma sak som fri programvara vad gäller licenser och implementation - av folk som egentligen refererar till fri programvara. Termen har numera glidit i sin definition och används regelbundet för allt mellan fri programvara och det i allra högsta grad proprietära "Governmental Security Program" (GSP) från Microsoft2.

Libre Software

När Europakommisionen började behandla fri programvara regelbundet försökte de undvika tvetydigheten i engelskans "Free Software" och missförstånden med "Open Source". De definierade en ny term "Libre Software." Denna term har visat sig hålla utan att misstolkats eller glida och är i betydelsen identisk med fri programvara. Den kan vara en lösning när man är rädd för att bli misstolkad när man talar engelska (eller svenska).

Referenser

1. För referens, se (Översatt av FSFE, övers. anm.) OSI FAQ: Hur relaterar "open source" till "free software"? Open Source Initiative är en marknadsföringsplan för fri programvara. Det är en försäljarsnack för "free software" på solida pragmatiska stadgar istället för ideologiskt domderande. Den vinnande kärnan är inte förändrad, men förlorarattityden och symbolismen är borta.
2. I detta program betalar regeringar och internationella organisationer åtskildiga summor för att ha en ytlig blick på några delar av Windows källkod i särskilda lokaler hos Microsoft. Detta kanske ökar känslan av säkerhet men är i själva verket värdelös - särskilt eftersom de inte ens vet om det de tittade på är vad de har på sina datorer. Och naturligtvis ger det dem inte frihet.