Snabbsoppa

Fänkålssoppa 2bl
Soppa på fänkål, lök och kycklingbuljong. ©Foto: Jurek Holzer/oskarpmask

Att laga soppa går snabbt och är en förhållandevis enkel historia. Däremot bygger det på att man använder någon form av färdig buljong (tärningar eller flytande på flaska). Det tråkiga här är att de flesta buljonger som finns att köpa innehåller en del otrevliga tillsatser. Det är t ex nästan omöjligt att hitta en buljong utan tillsatt socker. Bara en sån sak…

Redan legendaren Tore Wretman lär på sin tid förklarat krig mot buljongtärningen. Enligt sajten Den hemlige kocken är man tvungen att besöka en saluhall i en storstad eller ta sig till Finland för att få tag på riktigt bra buljong utan tillsatser. Alternativet är förstås att man tar sig tid att koka buljongen själv. Så gjorde mor under min uppväxt på 50-talet, så gör även den kände kocken Marcus Samuelsson, men det ska vi inte syssla med här.

Fänkålssoppa (2 personer)

1 fänkål

1 gul lök

ca 7 dl kycklingbuljong (1,5 tärning + vatten)

1 lagerblad

1 – 2 kvistar färsk timjan (eller 1 tsk torkad)

olivolja

smör

svartpeppar

2 – 3 skivor vit bröd

ca 0,5 dl riven parmesan

ev salt (var försiktig med saltet eftersom buljongtärningar kan vara ganska salta i sig)

Börja med att lösa upp buljongtärningarna i kokt varmt vatten.

Skiva sedan löken och fräs den i olja i en kastrull på ganska svag värme tills den har blivit mjuk. Dela fänkålen i två halvor, ta bort roten och skiva kålen tunt. Lägg den i kastrullen och häll på buljongen. Släng i timjankvistarna och lagerbladet. Koka tills fänkålen har blivit mjuk (10 – 15 min).

Medan soppan kokar tar man fram det vita brödet som man skär i jämna små kuber och steker gyllenbruna i olivolja blandad med en klick smör i en stekpanna.

Riv en bit parmesan.

Häll upp soppan på tallrikar och garnera med brödkrutonger och parmesan.

Musik i köket: The Jolly Boys – Perfect day

 

Lyckad marmeladolycka

rabarber_druvmarmelad01bl
En konstig marmeladblandning. Foto: Jurek Holzer

Det här är en historia om hur ett misstag i köket kan leda till ett lyckat resultat.

En påse rabarberbitar hade legat i frysen nästan ett helt år. Intill den låg en ännu äldre påse något som såg ut som jordgubbar. Det var definitivt dags att göra någonting med dessa och jag bestämde mig för att koka marmelad. Efter en stunds googlande hittade jag ett recept på rabarber- och jordgubbsmarmelad som såg ganska enkelt ut och som skulle kunna användas som grund.

Jag började med att tina rabarbern och det som jag trodde var jordgubbar. Därefter blandades det hela med socker och kryddor som fick stå i en bunke och dra över natten. Dagen efter satte jag igång med det egentliga marmeladkoket. Efter en liten stund skulle det skummas och då märkte jag till min förvåning att en del små kärnor hade flutit upp till ytan. Vad i hela världen kom de ifrån? Ingen av ingredienserna skulle ju innehålla kärnor!

Det var då jag upptäckte misstaget: det som jag trodde var jordgubbar visade sig vara stora röda vindruvor (därav kärnorna). Nu var det dock för sent att ångra sig. Det var bara att hålla tummarna och invänta resultatet. Den färdiga marmeladen hälldes upp på burkar och ställdes in i kylen. Morgonen efter avsmakades den på en skiva rostat valnötsbröd. Det visade sig smaka förträffligt.

Rabarber- och druvmarmelad:

750 g rabarber (putsad och skuren i små bitar)

750 g stora röda vindruvor (skurna i halvor)

saft och rivet skal av 0,5 citron och 1 lime

1 kg syltsocker (en färdig blandning som finns att köpa i mataffärerna och som förutom sockret innehåller allt det som behövs för ett lyckat sylt- eller marmeladkok: pektin från citrusfrukter, citronsyra och kaliumsorbat)

1 vaniljstång

1 näve färska myntablad

Blanda samtliga ingredienser i en stor gryta och låt stå över natten.

Koka i 5 minuter under omrörning (ju längre man kokar desto lösare konsistens). Skumma noga.

Häll upp på varma, väl rengjorda burkar. Fyll ända upp till kanten och sätt på varma, väl rengjorda lock. Förvara mörkt och svalt.

Musik i köket: Eric Clapton – I shot the sheriff

Bara grönt

baragront
Selleriburgare t v, sparris t h. Foto: Jurek Holzer

Vegetariskt, någon? Jag är ingen vegetarian men äter gärna en måltid bestående enbart av grönsaker åtminstone en gång i veckan. Här kommer två förslag till gröna maträtter som jag satt tänderna i under de senaste veckorna.

Bara sparris: tag bort de nedersta 2 – 3 cm på ca 10 färska gröna sparrisar och stek dessa i smör på ganska hög värme i en stekpanna 3 – 4 minuter runt om. Den går även att grilla. Lägg upp på tallrikar, salta och droppa en god olja (t ex ramslöksolja) över. Avsluta med att toppa med riven parmesan. Detta går utmärkt att kombinera med nästa maträtt.

Bara burgare: Skala en mindre rotselleri och skär den i ca 1,5 cm tjocka skivor. Lägg dessa i kokande saltat vatten och koka i ca 10 minuter. Vispa ett ägg i en skål. I en annan skål häller du upp ca 1 dl ströbröd som du blandar med salt och peppar. När selleriskivorna har kokat färdigt tar man upp dem och doppar först i ägget, sedan i ströbrödet och steker i smör och rapsolja, ca 4 min på varje sida eller tills de fått en ljusbrun färg.

Burgarna kan serveras på traditionellt vis mellan två brödskivor med sedvanliga hamburgartillbehör eller läggas upp på tallrik med kokta gröna ärtor och coleslaw. Min coleslaw brukar bestå av finstrimlad vitkål och en dressing på en blandning av majonnäs, fransk senap och hackat färskt grönt, t ex rosmarin.

Musik i köket: Taj Mahal & Ry Cooder – By and by

 

Mera ramslök

Röding_sparris 2bl
©Foto: Jurek Holzer/oskarpmask

Ramslök – en sydsvensk specialitet. Den gör sällskap med ekarna, vanligen i skuggiga blöta lövskogar och sådana är det gott om i södra Sverige, ända upp till Gästrikland. Släkt med både gräslök och vitlök har den fått smak av båda. Smeknamnet skogsvitlök tyder också på en viss dragning åt det hållet.

Det är de gröna bladen som är ätliga och de skördas innan blommorna kommer d v s i april – maj. De finns även att köpa i välsorterade grönsaksdiskar.

I mitt förra inlägg tipsade jag hur man gör en olja kryddad med ramslök. Här kommer ett exempel på hur man använder oljan som krydda eller dressing. Det ni ser på bilden är halstrad filé av röding och kokt färsk sparris med ett par teskedar ramslöksolja på.

Halstringen skedde i en upphettad stekpanna med smör i – ca 2 minuter på varje sida. Sparrisen kokades i saltat vatten i 10 minuter. Oljan fanns klar i kylen. En lika snabblagad som delikat måltid. Vi njöt av den utan potatis men med en sallad till.

Musik i köket: Lou Reed – What’s good

Bilden ljuger

Solrosolja med ramslök. 2016-05-05  ©Foto: Jurek Holzer/oskarpmask
©Foto: Jurek Holzer/oskarpmask

Visst ser det fint ut? Jag stoppade ner några blad av ramslök i en flaska med solrosolja, ställde den i motljus och tog en bild. Tiden var en sen eftermiddag i maj och solen höll på att försvinna bakom huset mittemot. En varm ljusstråle föll på flaskans baksida. Det skulle bli en fin illustration till ett blogginlägg om ramslök.

Det är bara det att om man lägger hela blad av ramslök i oljan så smakar det inte så mycket  om det hela. Vill man ha en riktigt vass ramslöksolja bör man därför mixa eller finhacka bladen innan man blandar dem med oljan.

Efter en närmare undersökning (google) hällde jag ut flaskans innehåll i en bunke och mixade det med en mixerstav. Resultatet ser ni på bilden nedan. Inte så tjusigt men betydligt godare.

Gör så här: mixa ca 3 dl neutralt smakande olja (solros eller raps) med ett par nävar välsköljda ramslöksblad och en nypa salt, efter ett par dagar kan mixen användas som välsmakande salladsdressing.

Förvaras kallt.

Musik i köket: Paul Simon – Still crazy after all these years

ramslöksolja001

Det ångar om musslorna

PilgrimsmusslorA
Citronmarinerade och ångade pilgrimsmusslor. ©Foto: Jurek Holzer/oskarpmask

Dim sum är den kinesiska motsvarigheten till smörgåsbord, meze eller tapas. I många länders kök finns exempel på måltider bestående av ett större antal smårätter. Den godaste dim sum har jag ätit var på krogen Yauatcha i Lodons Soho. Där serverades bland annat mycket läckra ångade pilgrimsmusslor som inspirationen till dagens recept är hämtad från.

Förutsättningen för att kunna laga det här är att man bland sina köksattiraljer finner en ångtillsats d v s en slags korg som kan ställas i en kastrull med lite kokande vatten i botten. Vitsen är att korgens innehåll hamnar ovanpå vattenytan och behandlas endast med ånga – den mest skonsamma tillagningsmetoden som bevarar råvarans naturliga innehåll och smak på bästa sätt.

Jag började med att låta musslorna ligga i citronjuice ca 20 minuter. Under tiden hackade jag följande: en näve färsk koriander, en liten röd chili och en bit ingefära som jag sedan mortlade ihop med rivet skal av en halv citron och ett par nypor flingsalt. Smeten som uppstod breddes på ett lämpligt antal pilgrimsmusslor utan skal (beräkna 3 – 4 per person).

Musslorna placerades i ångtillsatsen i en kastrull och ångades i 3 minuter. Klart!

Det här fungerar lika bra som ensam förrätt eller huvudrätt (med ris eller glasnudlar till).

Musik i köket: Little Feat – Fat man in the bathtub

Currykyckling på nytt sätt

Kyckling_mullb
Currykyckling med mullbär och grönsaker. ©Foto: Jurek Holzer/oskarpmask

Kyckling kan varieras i det oändliga vilket får mig att tänka på den gamle kulturchefen på Svenska Dagbladet, Ingmar Björkstén. Jag tänkte att det här receptet skulle kunna bli en hyllning till Ingmar som jag hade nöjet att samarbeta med några gånger i min egenskap av matfotograf. Mycket road av matlagning författade han bl a en kokbok betitlad Kyckling på 49 sätt (Rabén & Sjögren, 1982). Ingmar fick också laga mat i TV och blev berömd för att han tappade en kyckling i golvet mitt i matlagningen. Han lät sig inte besväras av detta utan plockade helt sonika upp den stackars fågeln och fortsatte med tillagningen som om ingenting hänt.

Dagens kycklinggryta har inte så mycket med Svenskans kulturchefer att göra. Jag har ersatt de sedvanliga russinen med torkade mullbär. En något oväntad ingrediens som kan inhandlas i hälsokostaffärer. Mullbär är rena superbären. De är rika på vitamin C och järn. Dessutom innehåller de kalcium, polyfenoler och flavonoider. Mullbären är söta och nötiga till karaktären vilket förhöjer den currykryddade kycklingens för oss så välbekanta smak.

Grytans innehåll (för två personer):

4 kycklingklubbor

1 näve torkade mullbär

1 orange paprika

1 liten aubergine

1 liten röd lök

1 bit färsk ingefära

1 klyfta vitlök (kan uteslutas)

1 tärning hönsbuljong

2 dl ljummet vatten

1 msk japansk soya

2 – 3 rejäla nypor  curry

1 msk vit torr vermouth eller vit vin

1 klick smör

solrosolja till stekning

Så här gör man: skär alla ingredienserna i mindre bitar. Hetta upp oljan i en stekpanna och bryn kycklingen tillsammans med curry. Tillsätt alla grönsakerna och fortsätt steka på ganska hög värme en stund. Häll sedan i vatten och buljongtärningarna.

Låt det hela koka upp, sänk värmen och småkoka under lock i ca 30 minuter.

Lägg i mullbären.

Rör sedan i soya, vermouth och smör. Det får koka i 10 minuter till.

I den här rätten behövs inget extra salt eftersom både soya och buljongtärningarna är ganska salta.

Under tiden nynnar vi med i rockens Shakespeare Bruce Springsteens besjälade rader:

For what are we
Without hope in our hearts
That someday we’ll drink from God’s blessed waters

And eat the fruit from the vine
I know love and fortune will be mine
Somewhere across the border