Feeds:
Inlägg
Kommentarer

En ny flik

Jag har lagt till en ny flik överst på bloggsidan: Textilt hantverk säljes.

Det mesta jag gör befinner sig fortfarande på experiment- eller utvecklingsstadiet, men då och då blir någonting så pass bra och funktionellt att jag törs erbjuda världen att ta del av det.

Just nu finns där mina hjärtebroscher i tiotalet färgställningar.

A new tab: I have added a new tab at the top of the page: Textilt hantverk säljes (Textile craft on sale). My work is still mostly in phases of experiment or development, but occasionally something breaks on through into being good enough to put on sale.

At the moment you find my heart brooches there.

Utvärdering (2014:07)

julirabattJuli månad har känts evighetslång och varit fylld med både lata och aktiva dagar. På slutet blev det extra aktivt tillsammans med en ettåring, en treåring och en femåring – intensivt men väldigt, väldigt roligt. Att återgå till att umgås med vuxna känns förvånansvärt blekt.

Skönt nog känner jag mig helt återställd efter krånglet med balansnerven. Kroppen är en förunderlig manick, som anpassar sig och lär sig kompensera för det som inte funkar. Enda nackdelen är att jag kom av mig i mitt springande (värmen gjorde sitt till också). Kombinationen sommarledigt–gott umgänge–god mat–god dryck har väl inte heller varit optimal för hälsa och midjemått. Men det kommer en tid för mer asketiskt leverne framöver.

Jag har haft tid och ork att fundera på hösten och bestämt mig för att investera i mitt textila skapande. Riktigt hur det kommer att se ut vet jag inte än, men jag är väldigt nöjd med att jag törs tänka större och djärvare än tidigare. Det känns som om jag har väntat länge nog nu!

Sommar innebär kommersiell radio i bilen under semesterresorna. Det mesta blir rätt tröttsamt rätt fort, men den här pärlan var det roligt att upptäcka. Den går direkt in på min topplista över tidernas bästa sommarlåtar. Precis lagom bitterljuv (videon är dock  mest vintermurrig).

Bilden: Min favoritrabatt på Lejonslätten, lika fin som förra året (bildbevis här)

Evaluation (2014:07): Lazy and active days, heat wave, food and drink excesses, making daring plans for my textile autumn. All in all a satisfying month!

Andra bullar

bullbakIkväll kommer släkten från Småland på sommarbesök. Det ska bli utflykter, snack och prat, lek och stök och lite äldrevårdsplanering.

Jag har förvånat mig själv med att baka bullar till det försenade födelsedagsfirandet av en femåring. Månne ett litet mormorskomplex? Marängtårta med bär ska det också bli.

Ambitious aunt: Tonight the relatives will arrive for a summer visit. I surprised myself by making vanilla buns. 

Längs Viskadalen

omslag 300x271.inddFör några år sedan såg vi Jan Töves bildsvit Riverside/Viskan på Fotomässan. Fotografen har följt Viskan längs alla 14 mil genom Västergötland och Halland och dokumenterat både floden och dess omgivningar.

Delar av bildsviten finns på Jan Töves webbplats (här är länken). Det är en eftertänksam men långt ifrån uddlös betraktelse över vardagslivet på platser som Veselången, Tolkabro och Härna. Och Seglora.

Vi passerade igenom Seglora i somras, försökte ta oss in i nya kyrkan (låst) och gick en sväng på kyrkogården. Den gamla kyrkbyn är bara en liten öppning i skogen längs Viskan, bygden känns fortfarande ganska ödslig trots den närheten till Kinna, Borås och småorterna däremellan.

seglora1

En planterad häck och en minnessten märker ut platsen där den gamla kyrkan stod. Här står jag och tittar på minnesstenen. I bakgrunden en väldigt fin stenbro över Viskan.

seglora2

Här är minnesstenen i förgrunden och nya kyrkan, invigd 1903, i bakgrunden. Numera är det Kinnarumma och inte Seglora som är huvudförsamling i pastoratet.

Det känns väldigt bra att ha sett Seglora i verkligheten, även om det var en kort visit. Att känna till bygden tycker jag är en förutsättning för att kunna placera in kyrkan i ett större sammanhang när jag visar och berättar om den på Skansen.

Hemma igen så hittade jag turligt nog bokversionen av Riverside/Viskan på rea, så nu har jag också ett större sammanhang kring Viskan, inte minst de giftiga spåren av 150 års industriverksamhet.

The Viskan valley: The church at Skansen where I work comes from a small countryside parish by the little river Viskan. We went there on our holiday and I recently found the book version of the photographer Jan Töve’s project to follow Viskan all the way from the beginning to the sea.

Glatt återseende

dan_gripI min barndom fanns det två krukmakare på Torekällberget i Södertälje: Keh Haber och Alarik Kinnunen.

Alarik hade en skylt ovanför sin drejskiva: ”Det är ingen konst när man kan det”.

Keh Haber hade jag som teckningslärare i sjuan och åttan. Han var sträng, men jag kom bra överens med honom och lärde mig massor. Hemma hos lilla mamsen finns det en liten, drejad vas som bär min signatur, i verkligheten var det Kehs händer som gjorde jobbet.

Från 1985 till 2003 var det Dan Grip som var krukmakare på Torekällberget. Vi har ett spilkum och fem filskålar från honom här hemma i köksskåpen, alla välanvända grejor som vi älskar och som har hängt med i nästan 30 år.

I går drog maken och jag på en liten Sörmlandstur i värmen. Det blev besök på Båvens spinnhus i Sparreholm, Malma Marken i Malmköping och bruksmiljön i Hälleforsnäs. Döm om vår glada förvåning när vi hittar våra filskålar på turistbyrån i Hälleforsnäs. Vi fick veta att Dan Grip i princip har gått i pension (han är född 1937) men har en liten ateljé i Skebokvarn, där han numera bor.

Två kompletterande skålar fick följa med hem och nästa sommar blir det nog en utflykt till Skebokvarn. Det är härligt med med bruksföremål som är handgjorda, som håller att slita på och som har den där formfulländade enkelheten.

Bowl reunion: We have six much used and loved bowls in different sizes made by a potter working in my hometown Södertälje almost 30 years ago. Yesterday we did a small tour and found his work by a happy coincidence. We bought two more of them, I love handmade objects meant to be used and to last. Perfect simplicity.

Befängda idéer

diana_vreelandÄven stjärnorna har celluliter! anförtrodde mig en tidningsförstasida häromdagen. Jag suckade och tänkte att det är ju inte så konstigt, eftersom det är mer ett normaltillstånd än en sjukdom (jag har morrat om det förut, här är länken).

Denna oproportionerligt stora uppmärksamhet på de kvinnliga låren inbegriper numera även ”the thigh gap”, ett vansinnigt ideal där det ska bildas en glipa mellan låren när man sätter ihop knäna.

En Camille High gav förra året ut en bok med titeln The Thigh Gap Hack: The Shortcut to Slimmer, Feminine Thighs Every Woman Secretly Desires. 

Suck och dubbelsuck. Hur pinniga lår hänger ihop med kvinnlighet är långt bortom min fattningsförmåga. Det är ju en helt befängd idé från början till slut att det är så där vi vill se ut och att den där lilla glipan skulle ha någon som helst betydelse.

Modejournalisten Diana Vreeland (på bilden) sålde drömmar till kvinnor i Vogue och Harper’s Bazaar men såg inte sina läsare som offer eller slavar (jag har skrivit om henne tidigare, här är länken). Det här kraftfulla och ovanligt spetsiga citatet hittade jag häromdagen på Pinterest (som vanligt med reservation för källan när det gäller citat på Internet):

You Don’t Have to Be Pretty. You don’t owe prettiness to anyone. Not to your boyfriend/spouse/partner, not to your co-workers, especially not to random men on the street. You don’t owe it to your mother, you don’t owe it to your children, you don’t owe it to civilization in general. Prettiness is not a rent you pay for occupying a space marked ‘female’.

Ludicrous ideas: Hunting cellulites and dreaming of the thigh gap. Where do these ludicrous ideas come from? 

Högsommar

peaceVårt kedjehus fyller 45 år i år och rosenrabatterna på framsidan har nog funnits ungefär lika länge. Den ena är röd och den andra är gul (med rosa inslag som synes, troligen Peacerosor). Man pratar om jordtrötthet där rosor har vuxit länge, men det struntar våra rosor högaktningsfullt i.

I år tror jag de gula rosorna överträffar sig själva. En mild vinter som omväxling har gjort växtligheten gott. Till och med vår riddarsporre på baksidan blommar, den brukar annars bli uppäten av det ena eller det andra.

För egen del är det ömsom semester, ömsom Skansenjobb som gäller. Jag har gått igenom de rörigaste hörnen och hyllorna i arkivrummet, jobbar på med några hantverksprojekt, föreningsjobbar, umgås med familjen och tänker på framtiden. Kvalitetstid med vänner har vi också hunnit med. Och säsong 5 av The Mentalist.

Lite ny musik dyker upp också via radio, recensioner och Spotifyrekommendationer. Som den här lilla poppärlan med Ji Nilsson och Marlene.

High summer: Lovely roses, days off, time for family and friends, making plans for the future. And going looking for new music, like this little gem from Swedish artists Ji Nilsson and Marlene.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.